Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/561

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

medicīn, lat., vetenskap. om människans friska o. sjuka tillsånd samt konsten att förebygga o. bota sjukdomar, ursprungl. rent empirisk m. vidskepl. o. religiösa inblandn., först af Hippokrates utbild. till konst o. vetensk. Man särskiljer d. egentl. m. jämte patologi o. terapi från den preventiva m. l. hygienen.

medicinēra, medelt.-lat., begagna läkemedel.

Mēdien, g. geogr., landsk. i Asien, mel. Kasp. haf., Armenien, Assyrien, Susiana, Persis, Partien o. Hyrkanien; mycket bergigt; und. 7:e o. 6:e årh. f. K. makt. kon.-rike. 559 f. K. införl. m. Persien.

medievāl, hör. till medeltiden; ett slags boktrycksstil.

medikament', lat., läkemedel.

Medīna, st. i Arabien i landsk. Hedschas, 40,000 inv. Ber. moské m. Mohammeds graf. Vallfartsort.

Meding, Osk. (pseud. Gregor Samarov), ty. skriftst, f. 1829, se- 73 i Berlin, d. 03 Charlottenburg. Skr. romaner, memoarer m. m., många öfvers. på sv.

mēdio, lat., i midten.

Mediolānum, se Milano.

medit|ation, lat., eftertänkande, öfvervägande. -era, eftertänka, grunda.

mēdium, lat., midt; medelväg, hjälpmedel; fys., omgifvande ämne; spirit., person, gm hkn andarna uppenbara sig.

medschīdie, turk. guldmynt = 100 piaster = 16,60 kr., (5 guld-m. = 1 pund = omkr. 83,76 kr.). — 1 silfver-m. = 20 piaster = omkr. 3,35 kr.

medschīdie-orden, turk. orden, stift. 1861; 4 klasser.

Medoc, (-dock') rödt Bordeaux-vin från M. i fr. dep. Gironde.

Medūsa, se gorgoner, maneter.

Meerane, fabr.-st. i kon.-riket Sachsen, 24,994 inv.

meeting (mīting), i England o. N.-Amer. folkförsaml. f. rådslående om allm. angelägenh.

Mefistōfeles, en ur folksagan lånad ben. på djäfvulen.

mefitisk, lat., stinkande, kväfvande (lukt).

mega, gr., i sms. »stor».

Megaira (-gaj-'), lat. Megæra, se erinnyer.

megalīter, gr., af stora stenblock bestående minnesmärken från forntiden, is. i v. och n. Europa.

Megalōpolis, g. geogr., hst. i Arkadien.

Megara, g. geogr., hst. i gaml. gr. landsk. Megaris, mel. Attika o. Korint.

megatērium, lat., fossilt djur af sengångarnas släkte, i S. Amerikas diluvialformation.

Megära, gr., »argsint kvinna», se erinnyer.

Megerle, se Abraham a S:a Clara.

Mēhemed Ali, v. kon. af Egypt., f. 1769 Kavala (Makedonien), kom 99 ss. soldat till Egypt., 05 pascha, utrotade 11 mamlukerna, eröfr. 31 Syrien, s. han 41 återställde till Turkiet mot erkännande af hans ståthållarskaps ärftlighet, d. 49; verkade f. reform, eft. europ. mönster, men despotiskt.

Mēhemed Ali Pascha, egentl. Karl Detroy, turk. gen., f. 1827 Brandenb., kom 43 s. skeppsgosse t. Turkiet, mohammedan, 77 öfverbefälh. i Bulgarien, 78 vid Berlinkongressen, s. å. mörd. i Albanien af rebeller.

Mehlen, Berent v., f. i slutet af 1400-talet, 21 i sv. tjänst, 23 riks-r., stämplade mot Gustaf I, und. grefvefejden mot Sverige.

Méhul (meyl), Étienne Henri, fr. komp., f. 1763, 95 prof. vid konservat. i Paris, d. där 17. Komp. Josef i Egypten m. fl.

Meijer, 1) Karl Fredr., milit., förf., f. 1791, d. 72 ss. gen.-löjtn. Skr. om kriget mel. Sverige o. Danmark 1808/09. — 2) Bernhard, lit.-hist., f. 1848, var under en lång följd af år red. för Nord. Familjebok. Skr. Svenskt lit.-lex. m. m.

Meilhac (mejack'), Henri, fr. dram.,