Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/584

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

mott'o, it., tänkespråk.

Molins (muläng), fr. st. vid Allier, 22,340 inv. Fabr.

Mount Everest (maunt ev'erest), se Gaurisankar.

Mouton (mutång'), Geo., se Lobau.

Mozart, Wolfg. Amadeus, ty. tonkonstnär, f. 1756 Salzburg, uppträdde offentl. red. vid 6 års ålder, 78 kapellmäst. där, 81 musiklär. o. konsertmäst. i Wien, d. där 91. En af Tysklands störste komp. Komp. oper. Figaros bröllop, Don Juan, Trollflöjten m. fl., rekviem, mässor m. m.

mp. = mezzo piano, it., tämligen sakta.

M. P. = Member of Parliament. (eng.), parlamentsledamot.

Mr, abbr. f. mister l. monsieur. — Mrs, abbr. f. mistress.

Ms. = manuskript.

Mūcius, Cajus, M. Scævola, skall enl. sagan 507 f. K. ha brännt upp sin högra hand för att visa kon. Porsena, s. han ville mörda, sin ståndaktighet.

mud, holl. våtvarumått = 1 hl.

muff, bred järnring t. förening af rör, axelledningar m. m.

muffel, halfcylindr., m. flat botten försedt o. baktill slutet kärl af eldfast lera l. järn för upphettning af ämnen und. lufttillträde. -färger, porslinsfärger, s. v. ringa hetta inbrännas i glasyren.

muf'ti, arab., öfverstepräst o. öfverdomare hos mohammedanerna.

Mühlbach, Luise, pseud. för Klara Mundt.

Mühlhausen, kretsst. i prov. Sachsen v. Unstrut, 34,359 inv. Fabr.

Muir (mjûr), John, skotsk sanskritist, f. 1810 Glasgow, d. 82 ss. prof. i Edinburgh. Förf.

Muk'den, st. i Mandschuriet, 170,000 inv.

Muk'tar Pascha, turk. gen., f. 1835 Brussa, 75 gen.-guvern. i Bosnien, 77 öfverbefälh. i Armenien, 78 på Kreta, 79 guvern. i Monastir, 85 till Egypten, turk. öfverkommissarie.

Mūlahacēn, se Cumbre de M.

mulan, se mulåsnan.

Mulatt'er, sp. afkomlingar af negrer o. hvita.

mullbärsträdet, Morus L., Moreæ. Hvita m., M. alba L., i Kina, Centr.-Asien, s. Europa, Gotland, o. svarta m., M. nigra L., i Persien, ha ätbara frukter; bladen föda f. silkesmaskar; träet slöjdvirke.

Mulde, bifl. t. Elbe, t. v., i Sachsen, uppr. på Erzgebirge. 102 km. l.

Mülhausen, fr. Mulhouse, st. i Eisass v. Ill, 91,916 inv. Fabr., hand., tekn. skola, museer.

Mülheim, 1) M. an der Ruhr, kretsst. i Rhenpreuss., 80,599 inv. Fabr., bergshandt. — 2) M. am Rhein, kretsst. i Rhenpreussen, 50,207 inv. Fabriker.

Mull (möll), ö bland Hebriderna.

Müller, 1) Joh. Gottwerth, ty. förf., f. 1744, d. 28. Skr. rom. Siegfr. v. Lindenberg m. m. — 2) Friedr., kallad Målare-M., ty. skald o. mål., f. 1750, d. 25 Rom. (Tillhör Sturm-und-Drangperiod.). Skr. dram., idyller m. m. — 3) Johannes v., ty. hist, f. 1752 Schaffhaus., d. 09 Westfal. Skr. Schweiz' hist. — 4) Wilh., ty. skald, f. 1794 i Dessau, d. 27 där. Skr. Lieder der Griechen m. m. — 5) Joh. Heinr. Jak., ty. fys., f. 1809 Kassel, d. 75 ss. prof. i Freiburg. Skr. i fys. o. meteor. — 6) Charles, fr. mål., f. 1815, d. 92. Hist. o. genrebild. — 7) Wolfgang, ty. skald, f. 1816, d. 73. Skr. dram., roman., epos m. m. 8) Max, s. t. M. 4, ty. språkforsk., f. 1823 Dessau, sed. 54 prof. i Oxford, d. där 1900. Skr.: Hist. of ancient sanskrit lit., nov. m. m.

Mul'men, st. i Tenasserim (brit. Birma) v. Bengaliska viken, 58,446 inv. Hamn, handel.

multesläktet, ikt., Mugil L., Acanthopterygii. Multen, M. chelo G. Cuvier, ända t. 60 cm. l., i Medelhaf., Afrika, Sveriges västkust; sed. forntiden ansedd som läckerhet.

multip'el, lat., se multiplikation.