Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/590

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

måncykel, se cykel.

måndag, veckans 2:a dag, ben. eft. månen.

måne, af solen belyst himlakropp, hkn rör sig omkr. en planet o. med denna kring solen. Jorden har 1, Mars 2, Jupiter 4, Saturnus 8, Uranus 4, Neptunus 1 för oss obekant m. — Jordens m. har 3,480 km. storcirkeldiameter, 384,420 km. afst. fr. jorden, vänder denna alltjämt sma sida o. omgifves ej af ngt märkbart luftlager. Dess yta visar talrika ojämnheter (månfläckar), hka på månkartor betecknas s. berg o. slätter.

månförmörkelse uppstår, då jorden kommer i rät linje mel. solen o. månen, således vid tiden för fullmåne. M. återkommer efter 18 år o. 10/11 dagar.

Måns Månsson, pseud. för M. H. Hultin.

Månsson, Nils, från Skumparp i Skåne, riksdagsm., f. 1776, d. 37. Efter 1814 en af bondeståndets inflytelserikaste medlemmar.

mården, Martes G. Cuvier, Feræ. Skogs-m., M. sylvatica Nilsson, brunaktig l. gråbrun, 48 cm. l., allm. i n. Europa o. Asien. Sten-m., M. foina Briss., i mel. Europa o. v. Asien. Canadiska m., M. canadensis, Briss., i N.-Amerika. Alla tre lämna värderadt pälsverk.

måssläktet, Larus L., Longipennes. Allmännast hos oss äro: skrattmåsen, L. ridibundus L., strykfågel, fiskmåsen, L. canus L., stannfågel, gråtruten, L. argentatus Brünnich, stannfågel, hafstruten, L. marinus L., strykfågel, sillmåsen, L. fuscus L., strykfågel, o. tretåiga måsen l. ringkedjan, L. tridactglus L., flyttfågel.

Mädler, Joh. Heinr. von, ty. astron., f. 1794 Berlin, 40/66 direkt, för observat. i Dorpat, d. 74 Hannover. Utg. populära astron. skr., månkartor m. m.

Mähren, markgrefsk., österr. kronland mel. Ungarn, Schlesien, Böhmen o. nedre Österrike, 22,222 kv.km., omkr. 2 ½ mill. inv. Berg: Karpaterna, Sudeterna, Mähr. berget. Toppar: Altvater, Hochschar m. fl.. Floder: Oder, Ostrovitza, March. Hufvudnär.: åkerbruk, boskapssköts., fruktodl. Hst. Brünn. Öfriga st.: Olmütz, Iglau, Znaim, Sternberg, Kremsier.

mähriska bröder, af återstoderna af husiterna 1467 uppkomm. krist. sekt, undertr. 1620. Ur dess kvarlefv. framgick 1722 evang. brödraförs. (herrnhutare).

Mälaren, Svealands största sjö mel. Uppland, Västmanland o. Södermanl., 1,163 kv.km., en af Sveriges vackraste sjöar, bek. för sina många vikar och öar, utlopp i Östersjön gm Norrström v. Sthm.

människan, Homo sapiens L., Bimana, skiljes från aporna is. gm hufvudskålens o. händernas byggnad, den svaga hårväxten, den upprätta gången, talet, tandbyggn. Delas eft. hufvudskålens form i kortskallar (brakycefaler) o. långskallar (dolikocefaler) o. efter käkbildningen i raktändta (ortognater) o. skeftändta (prognater).

människoraser. Jordens samtliga invånare delas af Blumenbach i 5 hufvudgrupper l. raser: 1) den kaukas. l. hvita, 2) den mongol. l. gula, 3) den amerikanska l. röda, 4) den afrikanska l. svarta, 5) den malajiska l. bruna. Flower delar mnskorna i tre raser: den hvita, den mongoliska (med underraserna den malajiska o. den amerikan.) samt den svarta.

mär, fr., kommunföreståndare i Frankrike.

märgel, blandn. af kolsyrad kalk med lera o. ofta äfv. med järn- och manganoxider, anv. som gödningsmedel.

märkrulla, af vederb. myndigheter utfärd. intyg öf. namn o. nationalitet på ett fartyg, dess ägare, befälhaf., besättn., last, lästetal m. m.