bättre ur användes kompensations-p., s. alltid bibehåller sma längd i följd af olika metallers olika utvidgning.
Pendschab, se Pandschab.
pendyl (pang-), fr-, vägg-, bordur.
Penelope, gr. myt., Odysseus' gemål, känd f. sin trohet mot honom und. hans 20-år. bortovaro.
Peneos', g. geogr., Tessaliens huf.-flod, uppr. på Pindos, flyter gm Tempedalen, utf. i Egeiska haf. Nu Salamvria.
penetrābel, lat., gmtränglig.
penit|ens', lat., ånger, bot. -entiär, s. åsyftar straffångars förbättring.
penjoār, fr., kam-, badkappa.
Penn, Will., eng. kväkare, f. 1644 Lond., flyttade t. Amerika, gaf 83 kolonien Pennsylvania författn., grundl. Philadelphia, afträdde 12 kolon. t. kronan, d. 18 Pennsylvania.
pennalism', lat., ford. brukl. rå behandl. mot yngre lärjungar gm de äldre vid läroverk.
Pennsylvania (-vänia), förk. Pa., n.-amer. frist. mel. N.York o.Virginia, 116,641 kv.km., 6,3 mill. inv. Fl.: Ohio, Delaware, Susquehanna. Klim. mildt. Huf.-när.: bergs- o. landtbr. Hst. Harrisburg. Viktigaste st. Philadelphia. Unionsst. 1776.
penni, pl. penniä, finskt räknemynt = 1/100 markka (franc).
penny (-ni), pl. pence, eng. mynt = 1/12 shilling = 7,5 öre.
penn'yweight (-wet), eng. vikt = 1,56 gram.
Pensa, guvern. i ö. Ryssld, 38,840 kv.km., 1,470,474 inv. Hst. P. v. P.-fl., 61,851 inv.
Pensacōla, hamnst. i nordam. staten Florida, 17,747 inv.
pensé, fr., se Viola.
pension (pangschōn), fr., uppfostringsanstalt; ställe där man inackorderar sig i ett för allt; understöd åt afsked. tjänstemän o. s. v. -era (pang-), gifva understöd. -är, pensionstagare.
pen'sum, lat., läxa, uppgift.
pen'ta . . ., gr., i sams.: fem . . .
pentagōn, femsiding.
pentameter, gr., femfotad daktylisk vers, gm oföränderlig cesur delad i 2 hälfter.
pentarkī, gr., beteckn. för europeiska statssyst. 1815/60 und. de 5 stormakternas öfvervälde.
pentateuken (-tev'-), gr. ben. på 5 Mose böcker.
Penteliko'n, se Mendeli.
penterī, eng., gunrummets skafferi.
Pentland Firth (-förth), sund mel. Skottld o. Orkenöarna.
penul'tima, lat., 2:dra stafvelsen fr. slut. af ett ord.
Penzance (-sänns'), st. i eng. grefsk. Cornwall vid Mountsbai, 13,136 inv.
peppar, Piper L., Piperaceæ. Svart-p., P. nigrum L., i Främre och Bortre Ind., en slingerväxt med enstaka bär, hvilka tork. omogna lämna svart- l. stark-p. o. mogna, skalade, benämnas hvit-p.; kubeber-p., P. cubeba L. fil., klätterväxt på Sundaöarna, lämnar kubeber. — Cayenne-p. o. spansk-p., se Capsicum. Krydd- l. nejlik-p. härrör af Myrtus pimenta, Myrtaceæ, på Jamaika o. i Mexico, odl. i O.-Ind., S.-Amer.
Pepparkusten, se Guinea.
pepparmynta, se mynta.
pepparrot, Nasturtium armoracia L., Cruciferæ, odl. i Europa och Asien; roten krydda.
pepparrör, ett slags bamburör fr. O.-Ind., till käppar m. m.
pepsīn, fermentart. beståndsdel af magsaften, löser ägghviteart. ämnen till peptoner.
pepsis, gr., matsmältning.
peptōn, kem., ett af ägghvitekroppar gm inverkan af sur magsaft l. pankreasferment uppkommet ämne.
per, lat., gm, för.
Pera, se Konstantinopel.
per as'pera ad as'tra, lat., gm strid till seger.
per aures (-au-'), lat., »vid öronen»; bild., på stående fot.