Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/691

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

grefve, fången vid Poltava 09, fri 18, d. 22.

Reichsanzeiger, Berlintidning, tyska regeringens officiella organ.

Reichenbach, st. i kon.-rik. Sachsen, 24,911 inv.

Reichenbach, 1) Karl v., baron, ty. naturforsk., f. 1788 Stuttgart, d. 69 Leipzig. Uppt. kreosot, paraffin m. m. Förf. — 2) Gottfr., bot. o. geol., f. 1793 Leipzig, d. 79 ss. prof. i Dresden. Eget växtsyst. Förf.

Reichenberg, böhm. st. v. Görlitzer Neisse, 34,099 inv. Fabr., slott.

Reichstadt, Nap. Frz Karl, hert. af, Napoleon I:s son med Marie Louise af Österrike, f. 1811 Paris, fick titel kon. af Rom, sedan 14 uppfostrad i Wien, d. 32 Schönbrunn. Kallades af bonapartisterna Napoleon II.

Reid (rīd), Thom., skot. filos., f. 1710, 63 prof. i Glasgow, d. 96. Grund, det sunda mskoförståndets (common sense) filosofi.

Reidgotland, ford. namn på Jylland.

Reimersholm, holme i Mälaren nära Sthm. Här ligga R:s spritförädl.-fabr. o. Sthms yllefabr.

Reims (rängs), fr. st. vid Vesle, 110,000 inv. Katedr., ärkebisk., mus., bibliot., bot. trädg., vin.

reineclaude (ranklåd), fr., ett slags plommon (se d. o.). Jfr ren klor.

Reineke Fuchs, lågtyskt epos, s. behandlar den germ. djursagan. Flere bearb. af ämnet, hvars ursprung går långt tillbaka. Första gngn troligen 1498.

Reinhold, Karl Leonh., ty. filos., f. 1758 Wien, prof. i Jena o. Kiel, ifrig kantian, d. 23.

re-installation, lat., åter insättning i ämbete.

reïs (sing. real), port. o. brasil. räknemynt = 0,4 öre.

reis (rē-is), turk. kapten.

reïs-efendi, namn på turk. utrikesminister.

Reissiger, Karl Gottl., ty. mus., f. 1798, d. 59 ss. kapellmäst. i Dresden. Komp. sånger, mässor m. m.

Reissmann, Aug., ty. mus.-förf, f. 1825, bodde i Leipzig, d. 03 i Wiesbaden. Skr. talr. biogr.,teor. o. hist. arb., äfven operor m. m.

reiter|ation, lat., återupprepande. -era, återupprepa.

Réjane (-schann'), Gabriele, fr. skådesp., f. 1857, 83 vid Palais Royal-teatern i Paris, sed. 06 led. af egen teater där; mest pikanta roller.

Rejmyre, glasbruk i Österg. l.

rekapitul|ation, fr., upprepande af hufvudinnehållet; kr., förnyad värfning. -era, i korthet upprepa; kr., taga ny värfning.

reklam, fr., berömmande anmälan, puff. -ation, återfordrande. -era, återfordra, göra anspråk på.

Rekarne, slättbygd mel. Hjälmaren o. Mälaren.

rekognoscēra, lat., kr., undersöka en terräng etc.

rekommend|ēra, fr., anbefalla; försäkra en värdeförsändelse. -ābel, prisvärd. -ation, förord, afgift för värdeförsändelse.

rekre|ation, lat., vederkvickelse, förströelse. -era, vederkvicka, förströ, roa.

rekonvalescens = konvalscens.

rekord, dokument, urkund; sport., den kortaste tid, s. blifvit uppnådd (i fråga om hastighetstäflan).

rekryt, fr., nyantagen soldat. -era, värfva manskap; skaffa nya krafter.

rektang|el, lat., geom., rätvinklig, oliksidig fyrhörning. -ulär, rätvinklig.

rektifikation, lat., beriktigande; kem., omdestillering; mat., förvandling af en kroklinje till en rät linje af samma längd.

rektor, lat., styresm. för läroanstalt. -āt, rektors ämbete.

rekurrens'feber l. rekurrent (återfalls-)tyfus, en tyfoidfebern liknande sjukdom, ej sällsynt i Ryssland o. Irland; beror på en bakterieart, Spirochæte obermejeri.

re'kviem, lat., kat. kyrk., själamässa, se requiem.