rekvi|rera, lat., begära, föreskrifva. -rent', person, s. rekvirerar. -sition, begäran, beställning. -sīta, tillbehör.
rekyl, fr., tillbakastudsning.
relāta rēfero, lat., jag berättar, hvad jag hört (utan att svara för sanningen).
relatēra, fr., berätta.
relation, lat., berättelse, förhållande, förbindelse.
relatīv, lat., s. har afseende på; s. står i förhåll. till ngt annat. Mots. absolut.
releg|ation, lat., förvisning från ett läroverk. -era, förvisa etc.
relief (reljeff), fr., upphöjdt arbete; sönderfaller i: basrelief (ba-), lågt upphöjdt arb., o. hautrelief (å-), s. framhäfver figuren minst till häften.
religion, förhåll, mel. mnskn o. de öfvermänskliga väsen, på hka hon tror. Detta förhåll. kan fattas antingen ss. ett inre = religiös tro (subjektiv religion) l. ss. ett yttre = en historiskt gifven, i lära o. kult. utpräglad religionsform (objektiv religion). Från kristen synpkt skiljer man mel. naturlig r., den gm betraktelse af världen o. mnskonaturen vunna kännedomen om Gud, i mots. till uppenbarad r., hvars kunskapskälla är en särskild gudoml. uppenbarelse. — -s framställn. af religionens allm. väsen o. dess hist. framträdande från filos. ståndpkt. — -s fördrag mellan partier af olika relig., is. den i Augsburg 1555 o. den i Münster 1648. — -s frihet att bekänna sig till o. utöfva hkn religion s. helst utan förlust af medborgerliga rättigheter.
religiositēt, lat., gudsfruktan.
religiös, fr., som angår religionen, gudfruktig.
relīk, lat., verklig l. förment återstod eft. ngn helig person.
relä, fr., telegr., »öfverdragare», elektromagnet, som sätter lokalbatteriet i verksamhet.
remarkābel, fr., märkvärdig.
Rembrandt, eg. R. Harmenz. van Rijn, ber. nederl. mål., f. 1607 Leiden, d. 69 Amsterdam. Hist. bilder, porträtt.
remēdium, lat., läkemedel.
reminiscens', fr., erinran.
remis (-mī), fr., oafgjordt schackparti.
remiss', fr., försändelse, hänvisning.
remittent', lat., öfversändare.
remittēra, lat., återskicka, hänvisa.
remmare, stor, kupig glaspokal.
remonstran'ter, se arminianer.
remont', fr., för arméns räkning uppköpt häst, tills den förklaras duglig. -ēring, anskaffande af remonter.
remontant'rosor, rosor, s. ända in på hösten flere gånger sätta nya blommor.
remontoār, fr., uppdragningsinrättning på ur utan urnyckel.
remplacēra (rang-), fr., ersätta, efterträda.
Remscheid, ty. st. i Rhenpr., 64,341 inv. Fabr.
remunerativ, lat., belönande, vedergällande.
Rēmus, Romulus' tvillingbroder.
Rémusat (-mysā), 1) Jean Pierre Abel, fr. orientalist, f. 1788 Paris, d. där 32. Skr.: Grammaire chinoise m. m. — 2) Franç Charl., fr. statsm., f. 1797 Paris, 40 inr.-min., 51 Napoleon III:s motståndare, fängslad, förvisad, 71/73 utr.-min., d. 75 Paris. Förf. — Hans son 3) Paul, förf. o. deputerad, f. 1831, d. 97, utgaf sin farmors (till svenska öfversatta) memoarer fr Nap. I:s hof m. m.
Renan (-nang'), Erneste, fr. förf., f. 1823, prof. i Paris, d. där 92. Skr.: Vie de Jésus, öfvers. på mga spr., ang. semit, spr., aposteln Paulus m. m.
Renātus, se René.
rencontre (rangkåntr'), fr., tillfälligt smnträffande. skärmytsling.
rendēra (rang-), fr., gifva vinst, afkasta.
rendez-vous (rangdevū), fr., »inställ dig», aftaladt möte.
