Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/707

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

it. statsm., f. 1787, sed. 15 ss. polit. flykt. i Genève, 34 i Paris, 39 pär, 48 rom. minister, mörd. s. å. Förf. — 2) Giovan. Batt., it. arkeol., prof. i Rom, f. 1822, d. 04 Undersökn. of. katakomberna. Förf. — 3) Ernesto, it. skådesp., f. 1829 Livorno, d. 96 Pescara, gasterade i Europ. o. Amer. Hjälteroller. Realist.

Rossīni, Gioachino, it. komp., f. 1792, d. 68 Passy. Komp. melodirika operor: Barberaren i Sevilla, Vilh. Tell, Othello m. fl.

rossläder, läder, beredt af hästhudens länddel.

rosso antīco, röd grek. antik marmor.

rost, parasit. svamp, bildar rostfärgade fläckar på frukt, sparris, rosor m. m.

rost, öfverdrag af järnoxidhydrat på järn. Bildas i fuktig luft.

Rostand (-ang'), Edm., fr. förf., f. 68 i Marseille, sed. 85 i Paris, 02 ledam. af fr. akad. Skr. bl. a. skådesp. Cyrano de Bergerac o. L'Aiglon, djurdramat Chantecler.

rostbiff, eng., stekt oxkött.

Rostock, st. i Mecklenb.-Schwerin vid Warnow o. nära Ö.-sjön, 60,790 inv. Univ.

Rosto'ptschin, Feod., gref., ry. statsm., f. 1765 gen., min., 12 gen.-guv. i Moskva, som han antände, dementerade dock detta i en skrift, d. där 26.

Rostov', ry. st. vid Don, 119,889 inv.

rostra, lat., fornrom. talarstol på Forum.

Roswitha (Hroswitha), eg. Helene v. Rossow, ty. skaldinna, d. 967. Skr. en dikt om Otto d. I o. 6 latin. komedier.

rot, 1) bot., se växter; 2) gramm., gemensam grundform för besläktade ord; 3) mat., tal., af hkt en bestämd potens är = ett gifvet tal. Ex. 2 är kvadrat-r. till 4, 4:e r. till 16 o. s. v. En ekvations r. är hvarje tal, s. satisfierar ekvat. Tecken √.

rot|ation, lat., hvälfning kring en axel. -era, vända sig kring sin axel, indela i rotar.

rotationsellipsoīd, se ellipsoid.

Rotebro, gästgifvaregård i Uppland. Sl. 1497 o. 1521.

rōtel, lat., packe af rättegångshandl., saml. af mål, s. vid lottn. inom domstolar faller på hvarje särsk. föredragande.

rotering, i Sverige förr sättet för största delen af fotfolkets samt en del af flottans båtsmäns uppställning och underhåll. 1892 beslöt riksdagen r:s afskrifning.

rotfotingar, Rhizopoda, urdjur med ut- och indragbara utskott på kroppshöljet; äro nakna, omgifna af skal l. försedda med en kiselställning.

Rotherhithe (rodh'örhajth), s. stadsdel. i London vid Themsen, 38,268 inv.

Rothschild, det mest betydande o. rikaste bankirhus i Europa, grund, af Mayer Anselm R,, f. 1743 Frankf. a. Main, d. 12. Hans söner grund. bankirhus utom i Frankf. a. M. i Wien, Paris, London, Neapel.

rots, ty., en hos hästsläktet förekomm. infektionssjukdom med svulstbildningar, angriper is. näsan, struphufvudet, bronkerna, lungorna. Kan öfverföras på människan.

Rotteck, Karl v., ty. hist. förf., f. 1775, d. 40. Skr.: Allg. Weltgeschichte m. m.

rott'en boroughs (-börr'ås), förfallna eng. köpingar, s. till 1832 hade rätt att välja parlamentsledamöter.

rott'en row (-rå), förvrängn. af fr. route du roi, ridbana i Hyde Park i London.

Rotterdam, holl. st. vid Maas, 412,000 inv. Handel, mus., bibliot., akad.

rotting, malaj., de smala, ljusgula rören af de i O.-Ind. växande r.-palmerna, is. af Calamus rotang. Till käppar, spröt, flätverk, tåg o. s. v. Af några arter ätas de unga skotten.