Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/798

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

Thomāsius, Krist., ty. rättslärd, f. 1655, 94 prof. i Halle, d. där 28. Skref mot toryren och häxeriprocesserna.

Thomas, Sankt, se Sankt T.

Thomasson, Per, folkskald, novellist, f. 1818, d. 83. Skr. en mängd berättelser m. m.

Thomson, James, eng. skald, f. 1700 Skottld, d. 48 Kew. Skr. den beskrifvande dikten The seasons, eng. folksången. Rule Britannia m. m.

Thomson, Carl Gustaf, entomolog, f. 1824, d. i Lund ss. Sveriges siste akademiadjunkt 99. Skr.: Opuscula entomologica (69/97, 22 bd) m. m.

thorā, hebr., lära, lag; Mose 5 böcker.

Thorell, Tord Tamerl. Teod., zool., f. 1830, 59/77 adjunkt i Upps., 78 tit. prof., d. 01. Skr.: On european spiders m. m. Bearb. Milne Edwards' Zoologiens grunder. — Jfr Torell.

Thoresen, Anna Magdalene, f. Kragh 1819 Jylland, nor. förf.a, d. 03 Köpenh. Skr.: Digte af en dame, rom. Signes historie (öfvers. på sv.) m. m.

Thorild (förut Thorén), Tom., vitterhetsidk., filos., f. 1759, reste 90 t. Engld, fängslad 92, 93 dömd t. landsflykt, 95 prof. i Greifswald, d. där 08. Skr.: Passionerna, Kritik öfver kritiker m. m. Saml. skr. 19/35, 4 bd; 73/81, 2 bd.

Thorn, befäst st. i W.-Preussen v. Weichsel, 31,928 inv.

Thorvaldsen, Alb. Bertel, ber. dan. bildh., f. 1770, d. 44 Köpenh., återinförde antikens plastik i den moderna bildh.-konsten. Hans museum där.

Thucy'dides, se Tukydides.

thuja, bot., i Amerika o. Sibirien inhemskt busk- o. trädsläkte. Prydnadsväxt.

Thumann, Paul, ty. mål., f. 1834, sed. 75 prof. i Berlin, d. 08.

Thunberg, Karl Pet., naturforsk., f. 1743, vidsträckta resor, 84 prof. i Upps., d. 28. Skr.: Flora japonica, Flora capensis m. m. Linnés lärj.

Thunsjön, sjö i kanton. Bern, gmflytes af Aar.

Thurgau, kanton i Schweiz, v. Rhen o. Bodensj., 1,005 kv.km., 113,221 inv., mest protestanter. Huf.-ort: Frauenfeld.

Thüringen, landsträcka mel. Saale, Werra, Harz och Thüringerwald, deladt i flera mindre stater, hufvudsakl. evangeliska.

Thüringerwald, bergsträcka i mel. Tyskland, mel. Saale o. Werra, 112 km. l., 12/38 km. b. Toppar: Schneekopf, 978 m., Beerberg, 984 m.

Thurn, Heinr. Mattias v., böhm. o. sv. grefve, f. 1567, ledde 18 böhm. upproret, sed. i Gust. II Adolfs tjänst, d. 40.

Thurn und Taxis, adelsfamilj, härstammande från fam. della Torre, s. 1237/1311 reg. i Milano, sed. 1460 förtjänt om ty. postväsendet, hkt den t. 1803 (i ngra stater t. 1867) innehade som monopol.

Thyrén, Joh. Karl Vilh., jurist, f. 1861 Lund, 83 fil. dr, 96 prof i Lund, 08 ledam. af 2:a kammaren, erhöll 09 uppdrag att utarb. princip, för en strafflagsreform. Förf.

Tiaki, se Itaka.

Tianschān, bergsträcka i Central-Asien, mel. Turkistan o. Mongoliet; högsta toppen Tengrikan, 6,500/7,300 m. h.

tiāra, gr., påfvens tredubbla krona, symbol af hans herravälde öf. själarna på jorden, i skärselden och i himmelen.

Tibērias, g. geogr., st. i Galiléen v. T.-sjön (Genesaret).

Tibērius, Claudius Nero, rom. kejs., f. 42 f. K., 05/11 i German, o. Retien, efterträdde 14 e. K. sin adoptivfar Augustus, sedermera vansinnig, lämnade reg. åt Sejanus, lefde sed. 37 i utsväfning. på Capri, mördad s. å.

Tībern, fl. i mel. It., uppr. på Apenn., utf. i Tyrrhen. haf., 370 km., omr. 15,858 kv.km.