Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/817

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har inte korrekturlästs

turkarnes infall o. 30-år. kriget störtade T. i djupaste elände o. gm Westfal. freden beröfvades T. Schweiz, Nederländ. o. Elsass. Under franskt inflyt. i slutet af 17:e o. början af 18:e årh., reste sig T. und. Fredrik den st., förlorade under fr. revolution. vänstra Rhenstranden o. upplöstes ss. rike af Napoleon I 1806. I.dess ställe trädde 1814 tyska förbund., s. 66 efterträddes af nordty. förbund. und. Preussens hegemoni, likt 71 ersattes af ty. kejsardöm., då Preussens kon. blef kejs. ss. Vilhelm I. Nuv. kejs. Vilhelm II, sed. 15/6 88.

Tåkern, insjö i v. Östergötl., omkr. 40 kv.km., rikt djurlif.

tång, Fucaceæ, fam. bland algerna. Allmännast blås-t., Fucus vesiculosus L., o, sargasso-t., Sargassum bacciferum, s. i oerhörda massor simmar i Atlant, på höjden af Azorerna o. Kanarieöarna.

Tånga hed, öfningsplats för Göta artillerireg., Älfsborgs l.

tår, se fot.

tänder, järnv., se tender.

tänder bestå af kronan o. roten, s. omslutes af tandköttet. Massan har ungef. sma smnsättning s. benen, men kronan är öfverdragen med en stålhård emalj. I tändernas inre är tandhålan, utfylld m. tandpulpan, s. innehåller nerver o. kärl. T. delas i skär-, hörn-, kind- l. oxel-t. — Konstgjorda t. förfärdigas mest af en glaserad porslinsmassa o. förenas ofta till hela tandrader, fastsatta vid guttaperka- l. celluloidskifvor, s. sugas fast.

tändhattar, små metallkapslar, i botten försedda med sats, s. tänder f. slag l. stick; anv. till perkussionsgevär, metallpatroner o. vissa slags antändningsrör.

tändnålsgevär, se skjutvapen.

tänjbarhet, fys., kroppars egensk. att gm mekan. inverkan låta sträcka sig i alla riktningar.

tärnsläktet, Sterna L., hör till långvingade simfåglarnas ordn. Allmännast: silfver-t., S. paradisea Brünnich, 37 cm., o. fisk-t., S. hirundo L., 38/40 cm. Alla flyttfåglar.

tät, fr. tête, kr., spetsen af en trupp.

täthet, fys., förhåll. mel. en kropps vikt o. volym.

Tödi, bergknut mel. Glarus o. Graubünden, 2,826 m.

Tököly, Emmerich v., grefve, ung. patriot, f. 1656, de ung. protestanternas anförare 78/82, sedan 82 med turk. mot Österrike, d. 05.

Tönning, kustst. i Slesvig-Holstein, vid Eider, 4,427 inv. Hamn.

Töpfer, Karl, ty. dram., f. 1792 Berlin, d. 71 Hamburg. Skr.: Rosenmüller u. Finke m. m.

Töreboda, köping i Skarab. l. vid Göta kanal, 810 inv. (08).

Törnebladh, Henr. Ragn., filol., kommunalm., pol., f. 1833, 58 lekt. i Kalmar, 79/84 rekt. v. Sthms s. latinläroverk, 73/75 ledam. af 2:a o. 80/89 af 1: kam., sed. 84 bankofullm. Utg. läroböcker i latin, kommunala handböcker, öfvers. af Longfellow m. m.

Törnebohm, Alfred Elis, geolog, f. 1838, 97/06 chef f. Sveriges geol. undersökn. Förf.

Törneros, Adolf, filolog, estetiker, f. 1794, 32 prof. i latin i Upps., d. 39. Bref o. dagboksant. (utg. 40),


U.

U, u, 21:a bokst. i alfabet.

U, kem. tecken för uranium.

ubi bene, ibi patria, lat., ordsp., hvarest (det är) godt (att vara), där (är mitt) fädernesland.

ubikvitēt, lat., allestädesnärvarelse, is. Kristi lekamens i nattvarden.

Ucayāli, källfl. t. Amasonfl., upprinner på Perus Kordillerer, 1,960 km.

Uchatius, Frz v., österr. frih. o. fältmarsk.-löjtnant, f. 1811, d. 81