Wright (vrigt), 1) Magnus v., fin. zo., f. 1805, d. 68 ss. konservat. Hälsingf. Skr.: Finl. foglar o. (tills. m. V. v. Wright) Svenska foglar. – 2) Vilh. v., fin. djurmål., f. 1810, led. af fria konst. akad. 39, d. 87.
vråkar, Buteo, G. Cuv., t. roffågl. hör. släkte, omfatt. vråken, B. vulgaris Bechst., allm. i s. och mel. Sverige, 52 cm. l., flyttfågel, o. fjällvråken, B. lagopus Brünn., allm. i n. Sverige, 59 cm., flyttfågel.
vrålapan, Mycetes Illig., apsläkte i S.-Amer., bekant för sitt vrålande läte, s. utföres i kör under en försångare.
Vt, förk. för nord.-am. staten Vermont.
Vuelta abajo (-abach'å), distr. vid Havana, där de bästa tobakssorterna odlas.
Vulcānus, se Hefaistos.
vulfenīt, gult min. af molybdensyr. blyoxid o. molybdensyra; viktigaste molybdenmalmen. I Kärnten, Tyrolen m. fl.
Vulgāta, den 1546 på kyrkomötet i Trient ss. allena autentisk f. kat. kyrk. förklarade bibelöfvers. af Hieronjmys (se d. o.).
vulgo, lat., inom folket; i allmänhet.
vulgär, fr., alldaglig; låg.
vulkāner, lat., uppkomma därigm, att i vissa trakter den inre jordmassan bryter fram gm öppningar i jordskorp., hvarvid smältande mineralmassor (lava) jämte gaser, slagg, stenar m. m. tränga fram. De utkastade produkt, hopa sig t. kägelform, toppar m. trattform, svalg (kägelkrater), hka und. tidens lopp förstoras, tills de störta tillsamman o. kvarlämna en cirkelformig vall.
vulkanisēra, se kautschuk.
vulkanism, den geol. åsikt, att verkningar af eld vållat alla jordbildningar.
Wullenwever, Jürgen, lüb. köp. o. statsm., f. 1492, 33 rådsh. o. borgm. Sökte höja hanseförb., 35 afsatt, 37 anklagad f. förräderi o. vederdöperi, s. å. afrätt. i Wolfenbüttel.
Vuok'sen, fl. i Finld, förenar Saima o. Ladoga; bildar Imatrafallet, 128 km. l.
Wuōtan = Wodan l. Oden.
Wurmser, Dagob. Siegm., österr. gref., gen., f. 1724, delt. i 7-år. krig., sed. 93 mot Frankr., kapit. 97 i Mantua, d. s. å. Wien.
vurst, ty., långsträckt, fyrhjulig, öppen vagn med säten utmed långsidorna.
wurst, ty. korf.
Württemberg, ty. kon.-rike, 19,504 kv.km., 2,302,179 inv. Berg: Schwarzwald, Jura. Fl.: Donau, Neckar, Iller. Prod.: spannmål, vin, järn, salt, klockor. Huf.-när.: åkerbr., hand., industri. Rel.: mest evang. Pol. ind. i 4 kretsar. Hst. Stuttgart. Öfr. st.: Ulm, Heilbronn, Esslingen, Kannstatt, Tübingen m. fl. Förf. 1819. — Hist: i medelt. grefsk., hertigd. 1495, reformat. inf. 1550, kon.-rike 1806. Nuvar. kon. Vilhelm II, sed. 91.
Wycliffe, se Wicliffe.
Würzburg, bef. st. i Baiern v. Main, 80,325 inv. Univ., bisk., domk.
W. Va, förk. för n.-amer. stat. West Virginia.
vy, fr., syn, anblick; teckning af en utsikt. -kort, bref kort med vy.
Wyoming (wajå-), förk. Wyo., n.-amer. stat (sed. 90) n. om Colorado, 253,525 kv.-km., 92,531 inv. Hst. Cheyenne.
vådevill, urspr. fr. satirisk folkvisa, nu liten komedi m. sång.
våg, på läran om den 2-armade häfstång. grund, instr. f. bestämm. af en kropps tyngd. Enklast o. brukligast den likarmade v., där lika tyngder uppväga haa. Brygg- l. decimal-v. består af en förening af flera häfstäng. o. utvisar tyngden gm 1/10 l. 1/100 af vikten. Snäll-v. är en olikarm. häfstång med rörlig vikt. Fjäder-v. (se d. o.).
Vågen, stjärnbild på n. himlahvalfvet; 6:e tecknet i djurkretsen.
vårdagjämning, se dagjämning.
vårlök, Gagea Salisb., Liliaceæ.
