Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/855

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


målsman för den nyfranska naturalismen. Skr. romancykeln Les Rougon Macquart, hvaraf flere delar, ss. L'Assommoir och Nana, öfvers. till svenska, vidare stadsromanerna Lourdes, Rome, Paris, jämte en mängd andra romaner, äfvenledes öfvers. till svenska. Hans kraftiga ingrepp i Drey-fus-processen hade en revision till följd.

Zollern, se Hohenzollern.

Zombor, ung. st. nära Franzéns-kanalen, 29,609 inv.

zon, gr., bälte; mat., en af 2 prla cirklar begränsad del af en sfärs yta; geogr., jordytan delas i 5 z., den varma, mel. vändkretsarna, de 2 tempererade, mel. vändkretsarna o. polcirklarna, de 2 kalla, inom polcirklarna. -tariff, järnv., taxa, enl. hkn samma afgift betalas för afstånd inom samma afståndsring.

zoo|fyter, gr., djurväxter, t. ex. koraller, svampar. -logī, vetensk. om djuren, sönderfaller i zoografi, s. handlar om djurens yttre beskrifning, zootomi, om deras inre byggnad, zoonomi, om deras lifsverksamhet, zoogeografi, om deras utbredn., paleozoologi, om de utdöda djuren m. fl. -patologī, läran om djurens sjukdomar.

Zorn, And. Leon., genre- o. porträttmål., etsare, bildh., f. 1860 i Mora. Många af Z:s konstverk ha förvärfvat världsrykte.

Zorndorf, preuss. by vid Küstrin. Sl. 25/8 1758.

Zoroas'ter (pers. Zarathustra), stift. af d. fornpers. ljusrelig., lefde möjligen i 8:e årh. f. K. Hans lära ej dualistisk, enär den onda världen, öf. hkn Ahriman härskar, slutl. besegras af den goda, hvars härskare är Ormusd. Ännu lefva anhängare (se parser).

Zorilla (dsåril'ja), don Manuel Ruiz, sp. statsm., f. 1834, sed. 68 flere gngr min., 72 presid., sed. i utlandet, d. 95.

Zorilla y Morāl (~ i-), José, sp. skald, f. 1818, d. 93. Skr. dram., nation, dikter, epos m. m.

Zostēra L., bandling, Najadeæ. Z. marina L., med mycket smala, långa blad, i N.- o. Ö.-sjön, till bolstrar.

Zrinyi (srinji), Niklas, gref., ban af Kroatien, Slavonien, Dalmatien, tavernicus af Ungarn, f. 1518, föll 66 und. försvaret af Szigeth.

zuāver, ursprl. inv. i distr. Zuava i Algeriet, sed. 1830 fr. trupper i oriental. uniform.

Zug, schweiz. kanton, 239 kv.km., 25,903 inv. Hst. Z. vid Z.-sjön, 6,508 inv.

Zugsjön, alpsjö i kanton Zug, 39 kv.km.

Zuidersee (söjderse), hafsvik af Nordsj. i Holland, 3,119 kv.km. Torrläggn. af den sydl. del. plantage.

Zulpich, preuss. st. i Rhenprov., 2,106 inv. Möjligen romarnas Tolbiacum, där Klodvig 496 besegrade alemannerna.

zulu|kaffrer, den mäktigaste kafferstammen, n. om Natal. -landet, med Tongalandet, del af Natal, 27,064 kv.km., 202,000 inv.

Zürich, schweiz. kanton, 1,725 kv.km., 431,036 inv. Hst. Z. vid Z.-sjön och Limmat, 186,999 inv. Univ., polytekn. skola.

Zürich-sjön, alpsjö på gräns. mel. kant. Zürich, Glarus o. Schwyz, 88 kv.km.

Zusmarshausen, bai. köping vid Zusam. Slag 7/5 1648.

Zütphen, holl. st. vid Ijssel, 18,382 inv.

Zweibrücken, stad i Rhenpfalz, 14,708 inv.

Zwickau, st. i kon.-riket Sachsen vid Mulde, 68,472 inv.

Zwingli, Ulr., schweiz. reformat., f. 1484, uppträdde mot aflatshandeln o. gmdref reformat. 25, stupade 31 vid Kappel mot de kat. kantonerna.

Zwolle, holl. st. vid Zwarte Water, 32,280 inv.

Zäringer-Löwenorden, en badensisk orden, stift. 1812, 5 kl.