Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/854

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har inte korrekturlästs


Zenta, ung. st. v. Teis, 28,588 inv. Sl. 11/9 1696.

zeolīter, min., vattenhalt., för blåsröret smältbara, i saltsyra lösl. silikat.

Zeppelin, Fredr. von, grefve, württemb. general, det styrbara luftskeppets uppfinnare, f. 1838 Konstanz. Förf.

Zerbst, stad i Anhalt vid Nuthe, 18,128 inv. Slott.

Zetinje, se Cetinje.

Zetterstedt, Joh. Vilh., naturf., f. 1785, 39 prof. i Lund, d. 74. Skr.: Diptera Scandinaviæ (42/67, 15 bd) m. m.

Zetterwall, Helgo Nikol., arkit., f. 1831 Lidköping, 81 intendent o. 82/04 öfverint., har restaur. bl. a. Lunds o. Uppsalas domkyrkor o. nybyggt en mängd andra kyrkor; d. 07.

Zeus (sevs), gr. myt., grekernas högste gud, tronade på Olympos (Z. Olympios); gemål Hera. Hos romarne Jupiter.

Zeuxis (sev'-), klassisk mål., omkr. 400 f. K.

Zichy (sit'schi), gam. ungarsk grefl. familj, af hkn den enarmade pianovirtuosen Géza v. Z., f. 1849, må nämnas.

zigenare, fr. Indien härstammande, i 14:e årh. i Europa invandr. nomadfolk; vidskepl., musikal., tjufakt. Omkr. 700,000. Spåmän, kittelflickare, musikanter.

Zillerdalen, dal i n.v. Tyrolen. En stor del af dess inv. utvandra s. handelsmän o. natursångare.

Zimmermann, 1) Wilh., ty. hist., f. 1807 Stuttgart, d. där 1878. Skr. ty. folkets hist. m. m. — 2) Rob. v., ty. filos., f. 1824 Prag, 61/95 prof. i Wien, d. 98 Prag. Skr. estetikens hist. m. m.

Zingarell'i, Nic., it. komp., f. 1752, d. 37. Skr. operor m. m.

zink, Zn = 65, metall. grundämne, förekommer ej gedigen i naturen, utan i förening m. syre, kol- o. kiselsyra, svafvel o. mnga metaller. Framställes gm rostning af galmeja l. zinkblände till zinkoxid, som blandad m. kol upphettas, hvarvid z. förflyktigas och förtätas gm afkylning. Blåhvit. Eg. v. 6,86. Smältpkt 412°. Oxiderar i luften på ytan, brinner upphettad m. blåakt, låga o. bildar tjocka moln af zinkoxid. Lättlösl. i svafvel- o. salpetersyra. Användes t. plåt för taktäckn., till allehanda kärl o. till legeringar. -blände, min., svafvelzink, gulbrun, röd l. svart, i Ungarn, Siebenbürgen, Böhmen, Engld, flerstädes i Sverige. Användes tills. m. galmeja för framställning af zink. -grått l. zinkstoft, pulver af zink o. zinkoxid, till anstrykn.-färg på metaller. -hvitt, hvit målarfärg af zinkoxid, erhålles gm förbränn, af zinkgas i luften. -ografī, konsten att på zinkplåtar etsa bilder t. teckning. -stoft, se zinkgrått.

Zinzendorf, Nik. Ludw., gref., f. 1700 Dresden, grund. 22 herrnhutarnes sekt., sed. missionär i Amer., d. 60 Herrnhut.

Zīon, det östra berget i Jerusalem med Davids borg.

Zirknitzer-sjön, sjö i Krain, 21/56 kv.km. Utan synbart af- o. till-lopp.

zirkōn, min., kiselsyrad zirkonjord, röd, brun, gul, grön ädelsten.

zirkōnium, Zr = 90, metall. grundämne, förekommer i zirkon. Bildar silfverhvita o. spröda kristallblad. Eg. v. 4,15.

Ziska (schisch'ka), Joh., husiternas fälth., f. 1360, enögd, 21 gm pilskott blind, inföll det oaktadt i Österrike, d. 24.

Zittau, stad i kon.-riket Sachsen, 34,706 inv. Fabr.

Znaim, hst i Mähren vid Thaya, 16,239 inv. Vapenstillestånd 12/7 1809.

zodiaken, djurkretsen (se d. o.), Zodiakälljus, ljussken, om aftnarna synl. på västra, om morgnarna på östra himlen.

Zo'ïlos, gr. grammatiker, omkr. 270 f. K., bekant ss. Homeros' tadlare.

Zolā, Émile, fr. naturalist, rom.-förf., f. 1840 i Paris, d. där 02,