Sida:Uppslagsbok för alla 1910.djvu/98

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
187 [BIS–BIT]188
Bischweiler—Bitumen

Bischweiler, st. i Elsass, v. Moder 7,897 inv. Ford. befäst. Fabr.

biscuit (biskuī), se biskvi.

bis dat, qui cito dat, lat., ordspr. den gifver dubbelt, s. gifver skyndsamt.

bisektrīs, lat., mat, rät linje, s. skär en vinkel midt i tu.

Biser'ta, st. i Tunis, v. Medelhafvet, 8,000 inv.

Bishop (bisch'åpp), Henry Rowley, eng. komp., f. 1782 London, d. 55 ss. prof. i Oxford.

Bishophill (bischåpp-), sv. nybygge i Illinois (Amer.), anl. 1846 af Erik Jansson.

biskop, gr., i äldsta kristna kyrkan församlingsföreståndare, sed. 2:a årh. ordförande i de äldstes (presbyternas) kolleg., sedermera kyrkl. öfverhufvud inom ett större område (dieces). Gäller inom kat. kyrkan f. apostlarnes efterträdare (d. förnämsta b. = påfve). Inom protest. kyrkan högsta andl. myndighet i ett stift.

Biskra, Biscara, Biskara, st. i Algeriet på en oas i Sahara. Sydligaste fr. militärposten. Ny-B. 7,554 inv. o. Gammal-B. 69,354 inv.

biskvī, fr., bakverk af socker, mjöl, smör o. ägg; oglas. porslin för konstsaker.

Bismarck-Bohlen, Friedr. Alex. v., grefve, kusin t. ty. rikskansl., preuss. gen., f. 1818, 70/71 gen.-guv. i Elsass, d. 94 i Karlsburg.

Bismarck-Schönhausen, Otto E. L. v., furste, hert. af Lauenburg, ty. rikskansler, f. 1815 Schönhausen, 59 sändeb. i Petersburg, 62 i Paris, s. å. utr.-min., förorsakade 64 Danmark förlusten af Slesvig-Holstein, 67 nordtyska förbundets kansler, 71 rikskansler, furste s. å., 78 ordf. i Berlin kongress., var 66 o. 74 utsatt för attentat mot sitt lif. Entledigad fr. rikskanslersbefattn. 90, d. 98 Friedrichsruhe. Samtidens störste statsm.

bismūthum, lat., namn på vismut.

bisonoxen, Bos bonasus L., Bovidæ. Nötkreatur med kullrig, bred panna, svarta korta horn, man på haka o. hals; färgen brun. Förr lefvande i stora hjordar i N.-Amer. Nu blott i Yellowstones nationalpark.

Bispberg, grufvor i Kopparb. l.

Bissen, Herm. Vilh., dan. bildh., f. 1798 Slesvig, d. ss. direkt. vid konstakad. i Köpenh. 68; Thorvaldsens lärj.

bissēra, lat., begära ett musikstycke två ggr.

bisterbrunt, (rostbrunt), fr., mörkbrun vattenfärg, beredes af skorstenssot fr. bokträ gm dettas slamn. o. rifn. m. gummilösn. Tryckfärg f. bomullstyg.

bisturī, fr., kir. instrument i form af en fällknif.

bisyllābisk, lat., tvåstafvig.

Biterolf, en af sagorna i fornty. diktsaml. »Heldenbuch».

Bitihorn, bergtopp i Norge. 1,610 m.

Biton o. Kleobis, gr. myt, söner t. Heres prästinna Kydippe.

bi-toner, se alikvot-toner.

Biton'to, it. st. i prov. Bari. 30,617 inv. Bisk.

bitterjord, se magnesia.

bittermandel|-olja, flyktig olja, s. beredes gm destillation af bittermandel, körsbärs- o. persikokärnor med vatten. Färglös l. gulakt, o., ss. innehållande blåsyra, giftig. Anv. t. parfymer, -vatten, läk., afkok på bittermandlar, befriade fr. olja. I sv. farmakopéen finnes dels det med dubbelt gifttecken försedda koncentrerade b., s. håller 1 del blåsyra på 750 delar vatten o. ej erhålles utan läkares recept, dels utspädt b., s. håller 1 del koncentr. b. på 19 delar vatten o. s. säljes i handköp. Smärtstillande, lugnande.

bitter|salt, se engelskt salt. -söta, se kvesved. -vatten, läk., lösn. af 1 del eng. salt i 5 delar vatten. Afförande i dosis af omkr. 100/200 gram.

bitūmen, min., ur jorden framkvällande tjärartade ämnen, ss. asfalt, petroleum.