fördärvbringande marsch över det fientliga försvaret. Vårt infanteri följer det. Den första fientliga ställningen stormas på hela linjen så gott som utan motstånd, därpå vill man fortsätta anfallet. Men när vår eldvält lämnar de nya målen för stormningen för att överlämna dem åt infanteriet, reser sig oväntat häftigt, fientligt motstånd. Fiendens artilleri börjar stegra sin eld till det yttersta. Detta oaktat försöka våra trupper komma framåt. Förgäves! Följebatterierna hämtas fram. Pjäsvis och dragna av människor inträffa de, ty i kraterterrängen svika de flesta av hästarna. Knappast hava kanonerna bragts i ställning, förrän de ligga i spillror på marken. Fienden har uppenbarligen förlagt huvudförsvaret till sin andra ställning. Vår verksammaste förberedelseeld har till största delen skjutits bort till ingen nytta. En ny fientlig försvarsmetod har anordnats gent emot vår artilleristiska massverkans förintande kraft och kommit till användning på grund av begånget tyskt förräderi, efter vad fienden senare själv jublande förkunnat för hela världen.
Stridsläget i Champagne förblir oförändrat till första dagens afton.
Sydväst om Reims och på båda sidor om Marne taga våra strider ett gynnsammare förlopp. Söder om floden framtränger vårt infanteri nära en timmes väg med huvudtrycket längs floden i riktning mot Epernay. En tredjedel av avståndet dit har på aftonen tillryggalagts efter förbittrade strider. Även norr om floden befinner sig vårt anfall i framryckning. Ännu mäktigare än Chemin des Dames’ kalksluttningar reser sig här Reims’ bergland, av djupa klyftor söndersplittrade höjder, vilkas flackt välvda toppar i de flesta fall äro tätt skogbevuxna. Hela terrängen ägnar sig utomordentligt väl till ett envist försvar, alldenstund den i högsta grad försvårar för den anfallande koncentreringen av artillerikrafter mot bestämda mål. Trots detta kommer vårt infanteri fram. Det möter här för första gången på västfronten italienska trupper, vilka synbarligen slåss med mindre hänförelse på fransk botten.
