Sida:Utaf Adelig Öfning-1696.djvu/25

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

21

Munstycket hålles tunt och Båtten rund och stark så at när de falla kunna de resa sig sielff.

Bägare med Dickel eller Foot.

Blir giord som näst för står/ fijlas intet för än han är uthglödd/ Kanten hålles skarpare på ett flatt och skarpt kantigt BåttenJern/ til dickelen blir Sölfwer utslaget så långt som tre gångor och en halff Finger twärt öfwer Båtten fyrkantigt/ men något platt på en sijda/ och blir så mycket widare än Bägarn som paljorna kunna läggias på då det lödas skal/ så Bägar som Dickel eller Fot glödgas och friskas/ sedan bindes det tilsammans med Bindtråd/ bedrages/ häfftas/ ställes oppå enda/ slås friska små opgångna Kål uthi halfwa Bägarn under och uthan/ nästan på halfwa Bägarn lödes/ siudes/ då kan han sakta planeras efter Circel och förfijlas/ slijpas/ siudes.

Bägare med Knappar.

De warda på samma sätt giorda/ alle­nast Båtten hålles något müglig/ och Kan­ten brytes emot ett tunt Skapelment Jern/ Knapparna warda til sammans lödda medh hårt Slaglod/ ett Luffthål på hwar Knap/ på kanten giörs ett Circelslag/ det delas