Sida:Utaf Adelig Öfning-1696.djvu/44

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


Wattern måste man betäckia mer med Kål/ och blåsa åter til med Balgen/ åter blåsa in uthi med Hand Pusten/ sidst/ stundom läggia litet Venedisc Boras der til som gier flus då det står rätt grönt och intet låter blåsa oppå sig med lilla Pusten är det nog/ tages då uthur Elden/ och när det är så warmt drypes något rent Watten der til/ så slipper det ifrån Degeln:

Det slås tunt med altid glödgas i ren Eld och läskas i rent Watten/ när det är så tunt som Papper glödgas det och Klippes smått.

Man tar den först Kungen blåser honom af/ han är fijnast/ när man wil giöra rar Förgylning.

Mala Gull.

Man tager en ny Degel rifwer honom innan med Krita sätter den i Elden på enda at glödgas/ imedler tijd wäges/ en Dukaat gott Guld 4 Lod Qwik Silfwer det lägges i en liten Degel och giutes så tilsammans uthi den Degeln som är glödgad/ skakar honom litet med Klifften til des det blir en Amalgama, det kalals Malet Gull/ hwilket giutes straxt i rent Watten/ i en trä eller