Sida:Utförlig Berättelse om Thet namnkunnoga Stånge-Bro-Slag.djvu/31

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
25
Cap. 3. Om Hufwud-drabbningen.

Thet Tredie Capitel

Om sielfwa slaget [1] som stod wid Stångebro [2]


Thet berodde nu altsammans på Hufwud-drabbningen, på hwilken thera sidan lyckan tå wille foga sig, ther wid worde thet ock blifwande. I första Capitlet berättades om Konung Sigismundi ankomst til Linköping, och huru Hertigen

föl-
D

  1. Joh. Messenius berättar i sin Scondia Tom VIII. p. 50, at året förvt på samma ställe och natten för samma dag, som slaget stod, nemligen then 25 Sept. 1597, hafwa twenne Bönder, som bodt i en by brede wid åen, vtan twifwel Tornby, som ligger närmast, om natten tå the fiskat, hördt et förskräckeligit dunder i skyen, och när the lyft ögonen vp åt himmelen, sedt en ganska swart molnsky, som delte sig, hwar vtur the med stor förskräckelse blifwit warse, huru twenne Krigshärar kommo fram, then ena i Swensk, och then andra i Polsk dräkt, hwilka straxt drabbade tilsamman med sådan häftighet och gny, at the sågo, huru then förra behölt segren öfwer then senare. När himmelen åter blef klar, sågo the en man, af stort anseende och Majestet, stiga fram vti en lång sid råck, hållandes i högra handen et bart blodigt swärd, af hwilkets vdd, som wändes neder åt, några blodsdroppar föllo i ökjan, som thesse fiskare sutto vti. Sedan thetta alt förswunnit, och Bönderna kommo sig något före efter thenna faseliga synen, gå the, så snart dagen wardt, in vti staden, berätta thet för Biskopen Mag. Petrus Bened. Ölandus, och stadsens Borgmästare, Päder Eriksson, som ei vtan förskräckelse åthörde thenna berättelsen, och fingo året efter se, hwad han betydde, när then blodiga grabbningen gick för sig. Thet lefde och många then tiden i fruchtan, at Sanctæ Brigittæ spådom, som tå war mycket bekant ibland folket, skulle gå i sin fullbordan: Nemligen, at Riket skulle blifwa anfächtadt af främmande Krigsfolk, och at wid Wadstena skulle en så blodig drabbning för sig gå, at the dödas wapn skulle i theras egen blod kunna simma. Efwen taltes ock mycket then tiden om en Munks i Wästerås, Stephani wid namn, prophetia, som war sådan; at, när then Tall, som skulle vpwäxa af fröet, som tå sattes i jorden, blefwo så stor, at hans qwistar betäkte thet rummet, som Munken bodde vti, och en hwit skata vti samma Tall byggde sig näste, skulle wid Wästerås stad sådant nederlag och blods-vtgiutelse ske, at af the slagnas spjutskaft skulle Stads-boerna hafwa wedbrand i try år. Så wäl Talln, som Skatan sades tå wara sedd af mångom. Men sjelfwa förfarenheten har sedermera öfwertygat, at sådana spådommar warit Munke-drömmar, och fabulæ aniles. Vid. Mess. I. c. Tom. VIII. p. m. 71 & Tom IX. p. m. 47.
(d) Stånge