förkunnat Hertigens ankomst. Vti ett bref, som Fröken Christina Baner skrifwit til sin Syster den 20. Martii 1600 läsas thessa orden: Men the ( nemligen, Konungens folk ) woro icke wel inkomne i staden förr än åter blåstes alarm, så att jag minnes thet min fader ( Gustav Baner ) icke hinte mera, än at han lade sit harnesk af, och satte sin häst i stallet; och när han hörde alarm blåsas, sändes ei mer, än et bud efter hans häst, som ännu ei war afsadlader, och straxt red han vp til Konungen, at följa honom vt. När the kommo til broen, war then mäst vpkastad, så at Konungen med sit folk kommo med mödo öfwer. Thetta hafwer sig så kunnat tildraga; Men thet är wist, at striden hade sin början och orsak af Hans Wejers anfall om natten på Hertigens lägre. När Hertigen kom fram öfwer skogen, som nu är Jägarepark, befalte han, at, efter ther woro twenne wägar, som särskilt lupo, then ena til then stora, eller nu kallada Gamla Stångebro, och then andra til then lilla, [1]
- ↑ Thet tyckes ei wara troligit, at then här nämda lilla Bron, legat tå på samma ställe, som hon nu i dag ligger, och brukas: Hwar om jag vtur Rådstugu handlingarna bekommit en temmelig redig och klar vplysning. Skälen ther til, at thet nu i dag brukade Broställe, ei är så gammalt, som slaget, tages (1) ther af, at vti 1646 års Rådstugu handlingarna finnes, at tå forst in Aprili blifwit Stadsens Borgerskap pålagt, göra på thet ställe, som nu är, en ny bro, hwilken doch icke förr än några åhr ther efter färdig blef, och kallades Nya Stång eller Ny-Bro. (2) Hafwer tilförende til thet stället ingen fart eller wäg warit; Men sedan thenne nya Bro wardt färdig giord, blef påbudit at gatan skulle af Landtmätaren de Roger frå bron ändan vpföre til Landshöfinga-Residencet, och widare til Wästra Tull, 18 alnar bred reguleras, och sedan af samtelige Borgerskapet förfärdigas och stensättas, som doch ei blef förr fullbordat än wid pass år 1655 för bärg, backar och moraster skul, som gorde arbetet swårt och långsamt. Sedan blef thenna gatan kallad S. Lars- och sist Stora-gatan. The gårdar som på södra sidan om gatan närmast bron ligga, hafwa warit kallade Ny-bygget. I följe hwar af man klarligen kan sluta, at thenna nu brukade bro är i senare tider vpbygd. Men hwad then lilla bron, som Konung Sigismund betient sig vtaf, angår, är man i then tankan, at then war en slätt och ringa bro, som gådt ifrån then nu kallada Ågatans åbrädd och krökat sig efter grunden vp til thet stället, hwarest Sämske-makare stampen nu är, et bösse-skott wid pas nedan för then nu warande bro. Ty (1) säges af gammalt folk, at the hördt af sina föräldrar och förfäder om thenna bro, (2) Kommer thet öfwerens
