Sida:Världsmarknaden del 1 1926.djvu/329

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

skulle han göra det? Jag är säker om att hon nog snart skulle springa till honom ändå, utan något giftermål.

— Sir, sade Dobbin och rusade upp från sin stol med oförställd vrede, ingen man får förtala detta fruntimmer i min närvaro, och ni minst av alla!

— Jaså, ni tänker mana ut mig — vasa? Stopp, låt mig ringa efter pistoler för två. Jaså, mr George har således skickat er hit för att förolämpa hans far? sade Osborne och ryckte i klocksnöret.

— Mr Osborne, sade Dobbin med skälvande röst, det är ni, som skymfar och förolämpar den ädlaste varelse i världen. Ni gjorde bäst i att skona henne litet mera, ty hon är er sons hustru.

Och som Dobbin kände att han icke förmådde säga något mera, avlägsnade han sig, medan Osborne sjönk tillbaka i sin stol och stirrade vilt efter honom. En kontorist inträdde, hörsammande klockans kallelse, och kaptenen hade knappast kommit ut från gården, där mr Osbornes kontorsbyggnader lågo, förrän mr Chopper barhuvad kom springande efter honom.

— För guds skull, vad är det? sade mr Chopper och fattade kaptenen i rockskörtet. Gubben har svimmat. Vad har mr George gjort?

— Han gifte sig för fem dagar sedan med miss Sedley, svarade Dobbin. Jag var själv med vid vigseln, mr Chopper, och ni måste visa er som hans vän.

Mr Chopper skakade på huvudet och sade:

— Om det där är sant, så är det bra ledsamma underrättelser, kapten. Gubben kommer aldrig att förlåta honom.

Dobbin bad Chopper att till hotellet där han bodde sända honom underrättelser om vilken vändning sakerna togo, och därefter avlägsnade han sig helt dyster och nedslagen.

Då familjen vid Russell Square denna afton kom ned till middagen, fann den husfadern sittande på sin vanliga plats, men med detta buttra och stränga uttryck i sitt ansikte, vilket alltid band hans omgivnings tunga.

21. — Thackeray, Världsmarknaden. I.321