Sida:Världsmarknaden del 1 1926.djvu/365

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

samtal eller möten. Tacka honom sedan för att han kom hit till Brighton och be honom att han icke stannar här längre för min skull. Och så kan ni tillägga, att jag önskar honom en lycklig resa och att, om han vill göra sig besvär med att besöka min kommissionär vid Grays Inn Square, så skall han där finna någonting från mig. Ja, det blir bra och det skall förmå honom att lämna Brighton.

Den beskedliga Briggs nedskrev denna mening med den allra största tillfredsställelse.

— Att komma över mig precis dagen efter sedan mrs Bute rest, fortfor den gamla damen, det var verkligen nästan för magstarkt. Hör nu, min kära Briggs, skriv till mrs Bute Crawley och säg att hon inte behöver komma tillbaka. Nej — hon behöver det inte — och hon ska inte göra det — och jag vill inte vara en slav i mitt eget hus — och jag vill inte bli ihjälhungrad och förgiftad. De vilja allasammans taga livet av mig — allasammans — allasammans, och härmed brast den ensamma gamla damen ut i en storm av hysteriska tårar.

Den sista scenen av hennes bedrövliga världsmarknadskomedi nalkades skyndsamt sitt slut, de brokiga lamporna slocknade, den ena efter den andra, och det mörka förhänget var nästan färdigt att fällas ned.

Den där slutmeningen, som hänvisade Rawdon till miss Crawleys juridiska ombud i London, och som Briggs med så mycken belåtenhet hade nedskrivit, tröstade till en viss grad dragonen och hans maka efter deras första nedslagenhet då de fingo läsa den gamla damens vägran att taga emot dem, och den åstadkom även den verkan, som därmed åsyftats, och gjorde Rawdon ivrig att få komma till London.

Med Josefs spelförluster och George Osbornes sedlar betalte han räkningen på hotellet, vars värd sannolikt ännu i dag icke anar hur nära han var att gå miste om alltsammans. Ty såsom en general sänder allt sitt bagage till eftertruppen, innan striden börjar, så hade även Rebecka visligen packat in alla deras saker som voro av något värde och skickat bort dem under uppsikt av Georges

357