Sida:Världsmarknaden del 1 1926.djvu/44

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

WILLIAM M. THACKERAY

kände knappast en enda själ i huvudstaden, och om han icke hade haft sin doktor, sina piller och sin leveråkomma, skulle han ha dött av ledsnad och enslighet. Han var lat, ömtålig och en goddagspilt; åsynen av ett fruntimmer skrämde honom över måttan, och därför var det sällan som han besökte föräldrahemmet vid Russell Square, där det var fullt upp med munterhet, och där hans godlynte faders skämt sårade hans fåfänga. Hans fetma förorsakade honom många bekymmer, och då och då gjorde han ett förtvivlat försök att bliva av med sitt överflödiga fett, men hans lättja och fallenhet för att leva gott togo snart överhanden över dessa försök till förbättring, och han satt snart åter vid sina tre mål om dagen. Han var aldrig väl klädd, men gjorde sig den största möda med att pryda sin tjocka person och använde flera timmar dagligen på denna sysselsättning. Hans betjänt gjorde sig en förmögenhet av hans garderob; hans toalettbord var fullsatt med lika många pomador och välluktande oljor, som någonsin använts av en gammal behagsjuk skönhet, och han hade, för att skaffa sig ett liv, försökt varje bälte, snörliv och gördel som då voro uppfunna. I likhet med de flesta feta personer skulle han nödvändigt ha sina kläder tätt åtsittande och lagade att de voro av de mest lysande färger och det mest ungdomliga snitt. Då han nu omsider var klädd frampå eftermiddagen, begav han sig ut för att åka ensam i parken, och därefter kom han åter tillbaka hem för att kläda om sig igen och äta middag på en man hand i Piazzakaféet. Han var lika fåfäng som en flicka, och måhända var hans utomordentliga skygghet ett av resultaten av hans ytterliga fåfänga, Om miss Rebecka kan få makt med honom, och det vid sitt första inträde i livet, så är hon en person med mer än vanlig skicklighet.

Hennes första drag förrådde betydlig talang. Då hon kallade Sedley en bra vacker karl, visste hon, att Amalia skulle tala om det för sin mor, som antagligen skulle berätta det för Josef eller i alla händelser känna sig smickrad av denna artighet mot hennes son. Alla mödrar

36