VÄRLDSMARKNADEN
TRETTIOTREDJE KAPITLET.
I vilket miss Crawleys släktingar äro oroliga för henne.
Den värde läsaren torde vara god och erinra sig, att det, medan armén utför sina bedrifter i Flandern och marscherar för att intaga Frankrikes gränsfästningar, finnes ett antal fredligt levande personer i England, som ha att skaffa med denna historia och även måste bli omnämnda. Under denna tid av strider och faror bodde gamla miss Crawley i Brighton, föga störd av de stora händelser som försiggingo. De stora händelserna gjorde tidningarna helt intressanta, och Briggs läste bladet, i vilket Rawdon Crawleys mod omnämndes med heder och hans snara befordran till överstelöjtnant bebådades.
— Vilken skada att den unge mannen tagit ett så ohjälpligt steg i livet! sade hans tant. Med hans rang och utmärkelse skulle han kunnat gifta sig med en bryggares dotter med en fjärdedels million pund sterling i hemgift eller befrynda sig med Englands bästa familjer. Han skulle en vacker dag ha fått mina pengar, eller hans barn skulle ha fått dem — ty jag har inte någon brådska att ge mig av, Briggs, ehuru ni torde önska att bli av med mig så fort som möjligt — och nu är han i dess ställe dömd till fattigdom och har en dansös till hustru.
— Vill inte min dyra miss Crawley kasta en medlidsam blick på den tappre krigare, vars namn är inskrivet i detta lands ärorika hävder? sade miss Briggs, som var mycket uppeldad av bragderna vid Waterloo och, då tillfället så fogade, tyckte om att tala romantiskt om dem. Har inte ryttmästaren — eller översten, såsom jag nu kanske bör
