VÄRLDSMARKNADEN
gubben sa att jag skulle göra det och delar hälften av vadsumman om det kniper. Ha, ha, ha!
Med dessa ord nickade den intagande unge mannen listigt åt stackars miss Briggs och pekade med tummen över sin axel på Fox Crawley på ett skämtsamt och triumferande sätt.
Fox var kanske i det hela taget just icke så synnerligt belåten, men likväl icke alldeles olycklig. Stackars James fick skratta sig mätt och raglade sedan över rummet med sin tants ljus, då den gamla damen reste sig upp för att bege sig in till sig, hälsade henne till avsked med sitt mest intagande, rusiga leende och tog därefter själv farväl och gick upp till sitt eget sovrum, fullt belåten med sig själv och med den angenäma föreställningen, att hans tants pengar skulle tillfalla honom, med uteslutande av både hans far och hela den övriga familjen.
Då han väl hade kommit upp i sitt sovrum, tycktes det som om han icke gärna kunnat göra det onda värre, men likväl lyckades den olycklige unge mannen att göra det. Månen lyste behagligt på vattnet, och James, som kände sig dragen till fönstret av havets och himmelns romantiska utseende, tänkte att han skulle kunna njuta ännu mera därav om han rökte. Ingen skulle känna tobaksröken, tänkte han, ifall han listigt öppnade fönstret och höll huvudet och pipan ute i friska luften. Detta gjorde han också ganska riktigt, men som han var i en livad stämning, glömde han att dörren till hans rum under hela tiden stod öppen, så att ett nätt drag uppstod och rökmolnen fördes utför trappan och anlände med oförminskad doft till miss Crawley och miss Briggs.
Tobakspipan kom det rågade kärlet att rinna över, och Bute Crawleys visste aldrig hur många tusen pund den kostade dem. Firkin rusade ned till Bowls, som med en hög och hemsk röst satt och läste i "Elden och stekpannan" för sin adjutant. Den förfärliga hemligheten meddelades av Firkin med ett så förskrämt utseende, att Bowls och hans biträde till en början trodde att det var rövare i huset och att Firkin hade sett ett karlben sticka
