VÄRLDSMARKNADEN
fredsställelse blev icke heller minskad genom Rebeckas beteende och konversation.
Hon fördubblade den aktning och eftergivenhet, varmed hon förr hade tjusat honom, och framkallade hans talang i konversationsväg på ett sådant sätt, att det riktigt överraskade Fox själv, vilken, ständigt benägen att respektera sina egna talanger, beundrade dem ännu mera, då Rebecka utpekade dem för honom. Sin svägerska var Rebecka lätt i stånd att bevisa, att det var mrs Bute Crawley, som hade framkallat det giftermål, vilket hon efteråt så mycket förtalade, och att det var mrs Butes snålhet, som hade hittat på alla de gemena historierna om Rebecka, för att på detta sätt kunna kapa åt sig hela miss Crawleys förmögenhet och beröva Rawdon hans tants ynnest.
— Hon lyckades att göra oss fattiga, sade Rebecka med en min av änglalikt tålamod, men hur kan jag väl vara ond på en person, som skaffat mig en av de bästa män i hela världen? Och har inte hennes snålhet blivit tillräckligt straffad genom tillintetgörandet av hennes egna förhoppningar och förlusten av den förmögenhet, på vilken hon satte ett så högt värde? Ja, vi äro fattiga, tillade hon. Men, bästa lady Jane, vad bekymra vi oss om vår fattigdom? Jag är van vid den alltifrån min barndom, och det gläder mig ofta att tänka, att miss Crawleys pengar blivit använda till att öka glansen av en ädel, gammal familj, av vilken jag är stolt över att vara en medlem. Jag är övertygad, att sir Fox skall göra ett vida bättre bruk av den, än Rawdon skulle kunnat.
Alla dessa tal meddelades sir Fox av den trognaste bland makar och ökade det fördelaktiga intryck Rebecka hade gjort — ja, till den grad, att sir Fox, då familjen på tredje dagen efter begravningen satt vid middagsbordet, i det han var sysselsatt att skära steken, sade till mrs Rawdon: — Hm! Rebecka — får jag ge er en vinge? ett tal, som kom den lilla kvinnans ögon att tindra av belåtenhet.
Medan Rebecka fullföljde ovannämnda planer och Fox Crawley arrangerade begravningsceremonien och andra
