Sida:Världsmarknaden del 2 1926.djvu/113

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

svansen (åter hans eget uttryck) och skickade gamle Hulker med fredsförslag till Osborne. Det var hans far, sade han, som icke hade velat partiet och till följd därav gjort svårigheter; han för sin egen del hade däremot aldrig tänkt på att slå upp. Ursäkten blev buttert antagen av mr Osborne. Hulker och Bullock voro en hög familj inom börsaristokratien och besläktade med "nobbarna" i West End. Det var alltid något för den gamle herrn att kunna säga: "min måg i firman Hulker och Bullock" eller: "min dotters kusin, lady Mary Mango, dotter till högvälborne greven av Castlemouldy". I fantasien såg han sitt hus befolkat av "nobbarna", och så förlät han unge Bullock och samtyckte till att bröllopet finge försiggå.

Detta var riktigt storartat, och brudgummens släktingar gåvo bröllopsfrukosten, eftersom de bodde i närheten av det ställe, där affären arrangerades. "Nobbarna i West End" voro bjudna och många av dem tecknade under kontraktet. Mr Mango och lady Mary Mango voro där, med unga Gwendoline och Gwinever Mango som brudtärnor, överste Bludyer vid dragonerna (äldste sonen av huset Bröderne Bludyer, Mincing Lane), kusin till brudgummen, samt hennes nåd Bludyer, välborne George Boulter, lord Levants son, samt hans hulda maka, f. d. miss Mango, lord Viscount Castleytoddy, välborne James Mc Mull och mrs Mc Mull (f. d. miss Swartz) samt en skara fint och fashionabelt folk, som allasammans hade gift sig inom börsaristokratien.

Det unga paret hade ett hus nära Berkeley Square och en liten villa i Roehampton, inom bankirkolonien därstädes. Fred ansågs ha så tämligen gjort en mesallians av damerna i hans familj, vilkas farfar hade gått i fattigskolan och som nu genom sina män voro befryndade med några av Englands äldsta släkter, och Maria var tvungen att ersätta bristen i sin börd genom den stränghet, varmed hon valde sitt umgänge, och fann det sålunda vara en plikt att se sin far och syster så litet som möjligt.

Att hon helt och hållet skulle bryta med den gamle mannen, som ännu hade många tusen pund att giva bort,

107