Sida:Världsmarknaden del 2 1926.djvu/221

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

för de fel och misstag hon hade begått, så att alla människor skulle få riktigt klart för sig, vad det var hon hade sagt.

Mr Wagg, det ryktbara kvickhuvudet, en av lord Steynes parasiter och tallriksslickare, uppmanades av damerna att angripa henne, och sedan denne hedersman blinkat skalkaktigt åt sina beskyddarinnor och givit dem en vink, som om han velat säga: — Hör nu på, så ska ni få höra något lustigt! gjorde han en afton ett utfall mot Becky, som satt helt omisstänksam och åt sin middag. Den lilla frun, som även då hon blev plötsligt angripen aldrig var utan vapen, satte sig genast i försvarsställning, parerade anfallet och föll därpå i sin tur ut och gav sin motståndare en sådan stöt mitt i bröstet, att mr Wagg blev blodröd i ansiktet, varefter hon återvände till sin soppa med fullkomligt lugn och ett leende på läpparna. Waggs store beskyddare, som gav honom middagar och stundom lånade honom litet pengar och vars alla möjliga ärenden han uträttade, gav den olyckliga varelsen en så ursinnig blick, att han nästan sjönk under bordet och utbrast i tårar. Han kastade ömkligt bedjande blickar på mylord, som icke sade ett ord till honom under hela middagens lopp, och på damerna, som icke ville kännas vid honom. Slutligen fattade Becky själv medlidande med honom och sökte inleda honom i ett samtal. Han blev sedan icke på hela sex veckor en enda gång bjuden till middag, och Fiche, mylords förtrogne tjänare, vilken Wagg naturligtvis betydligt kurtiserade, fick order att säga honom, att om han någonsin vidare vågade yttra ett oartigt ord åt mrs Crawley eller göra henne till skottavla för sitt stupida skämt, skulle mylord lämna ut varenda en av hans reverser och låta lagen ha sin gång utan nåd och förskoning. Wagg grät inför Fiche och bad sin käre vän att lägga sig ut för honom. Han skrev ett poem till mrs R. C:s ära, vilket intogs i nästa nummer av "Harumscarum-Magasinet", för vilket han var huvudredaktör. Han sökte på allt sätt att ställa sig in med henne överallt, där han sammanträffade med henne, och kröp

215