Sida:Världsmarknaden del 2 1926.djvu/281

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

Crawleys tjänare, vilka hade berättat henne allting och en god del mera än de visste av den där historien och av åtskilliga andra därjämte.) Hur kan mrs Crawley våga träda in i — en hederlig familjs hus?

Sir Fox studsade tillbaka, förvånad över den energi hans hustru visade. Becky behöll fortfarande sin knäböjande ställning och höll fast i sir Fox' hand.

— Säg henne, att hon inte känner till alltsammans. Säg henne, att jag är oskyldig, goda, kära Fox! snyftade hon.

— På min ära, min vän, tror jag inte att du gör mrs Crawley orätt, sade sir Fox, vid vilket tal Rebecka kände en betydlig lättnad. Jag tror sannerligen att hon är…

— Att hon är vad? utbrast lady Jane, och hennes klara röst skälvde och hennes hjärta klappade våldsamt i det hon talade. Att hon är en dålig kvinna — en hjärtlös mor, en falsk hustru? Hon har aldrig älskat sin söte lille gosse, som brukade taga sin tillflykt hit och tala om hennes grymhet mot honom. Hon kom aldrig in i en familj utan att söka åstadkomma sorg och olycka och med sitt gemena smicker och sin falskhet försvaga de heligaste band. Hon har bedragit sin man, hon har bedragit alla människor, hennes själ är svårt av fåfänga, världslighet och alla möjliga brott. Jag darrar, när jag vidrör henne. Jag håller mina barn ur sikte för henne. Jag…

— Lady Jane! utbrast sir Fox och sprang upp. Detta är verkligen ett språk, som…

— Jag har varit er en god och trogen maka, sir Fox, fortfor lady Jane oförskräckt. Jag har hållit det löfte jag gjort inför Gud och varit lydig och undergiven såsom en hustru bör vara. Men den rätta lydnaden har en gräns, och jag förklarar, att jag inte vidare ämnar fördraga denna — denna kvinna under mitt tak. Om hon träder in i detta hus, skola jag och mina barn lämna det. Hon är inte värd att sitta tillsammans med kristet folk. Ni — ni måste välja mellan henne och mig, sir Fox, och därmed gick lady Jane stolt ut ur rummet, uppskakad av sin egen djärvhet och lämnande Rebecka och sin man helt förvånade över densamma.


275