Sida:Världsmarknaden del 2 1926.djvu/327

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

VÄRLDSMARKNADEN

och konjak och tobak, att han knappast kunde röra sig. Det var afton, då hans vagn ramlade fram till den lilla porten i Brompton, dit den hederspaschan först begav sig, innan han ännu hade tagit in i de rum, som Dobbin hade skaffat honom hos Slaughters.

Amalia stod i stark sinnesrörelse ute i förstugan bland hattarna och rockarna, och gamle Sedley satt där inne i salen och skakade i hela kroppen. Josef steg ned ur postvagnen i vördnadsbjudande majestät, stödd av den nye betjänten och den huttrande infödingen, vars bruna ansikte nu var blygrått av köld, och då mrs och miss Clapp kommo ut i förstugan, möjligen i avsikt att lyssna litet vid salsdörren, funno de Loll Jewab skälvande på bänken under rockarna, kvidande på ett ömkligt, sällsamt sätt och visande sina gula ögonglober och vita tänder.

Som ni märker, ha vi skickligt stängt dörren om Josef och den gamle fadern och den stackars milda lilla systern. Den gamle mannen var mycket upprörd, och så var naturligtvis även hans dotter, och även Josef var icke utan känsla. Under en så lång frånvaro som tio år måste även den mest själviske tänka på hem och tidigare band. Avståndet helgar båda. Josef var verkligt glad över att få återse och skaka hand med sin far och icke mindre glad över att få återse sin lilla syster, vilken han mindes så vacker och leende — och kände ett litet styng i hjärtat, då han märkte vilken förändring tid och sorg och olyckor hade framkallat hos den gamle mannen. Amalia hade kommit ut i porten i sina svarta kläder och viskat till honom om moderns död och att han icke skulle tala därom med deras far. Denna försiktighet var likväl tämligen obehövlig, ty den gamle Sedley började genast tala om händelsen under ymniga tårar. Detta uppskakade vår indiske vän icke så litet och fick honom att tänka mindre på sig själv, än han vanligen plägade.

Resultatet av detta möte måste ha varit särdeles tillfredsställande, ty då Josef hade stigit tillbaka upp i sin vagn och kört bort till sitt hotell, omfamnade Amalia med ömhet sin far, vädjade till honom med en trium-

21. — Thackeray, Världsmarknaden. II.321