Sida:Världsmarknaden del 2 1926.djvu/364

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs

WILLIAM M. THACKERAY

TJUGUNIONDE KAPITLET.
I vilket vi möta en gammal bekant.

Ett så artigt bemötande som lord Tapeworms kunde naturligtvis icke undgå att utöva ett gynnsamt inflytande på mr Sedleys sinne, som också redan följande morgon vid frukosten uttalade det omdöme, att Pumpernickel var det behagligaste lilla ställe av alla dem de hade besökt under denna sin lustfärd. Josefs små konstgrepp voro just icke svåra att komma underfund med, och Dobbin skrattade i mjugg, då han av civilistens förnumstiga min och det öppna och obesvärade sätt, varpå han talade om Tapeworm-Castle, märkte att Josef hade varit uppe på morgonen och studerat sin resehandbok. Ja, han hade sett hans härlighets far, den högvälborne greven av Bagwig, han var alldeles säker därom — erinrade sig icke Dobbin att de hade sammanträffat med honom vid presentationen på hovet?… Och då diplomaten enligt sitt löfte kom och gjorde sällskapet sin visit, mottog Josef honom med sådana hedersbetygelser som sällan kommo den lille envoyén till del. Vid hans excellens' ankomst vinkade han åt Kirsch, och denne, som på förhand hade fått sina instruktioner, anordnade en fin frukost, bestående av allahanda kalla rätter och andra läckerheter, som buros in på brickor och på vilka Josef bestämt yrkade att hans noble gäst skulle smaka.

Så länge Tapeworm hade tillfälle att beundra mrs Osbornes klara ögon och friska hy, mottog han med nöje varje inbjudning att dröja i mr Sedleys boning; han ställde en eller ett par lämpliga frågor på honom rörande Indien och dess bajadärer, frågade Amalia om den vackre lille gossen, som hon hade haft med sig, och komplimen-

358