Sida:Vår vän Anne 1910.djvu/136

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs


lilla skrubben under trappan, ehuru det ej fanns den avlägsnaste möjlighet för fru Morgan att skåda dess inre.

— Men jag vill veta, att allting är riktigt snyggt och ordentligt, även om hon inte får se det, sade Anne till Marilla. — I boken »Gyllene nycklar» berättar hon om hjältinnorna Alice och Louisa, att de alltid skurade källartrappan och aldrig glömde att sopa under sängarna … Jag skulle ha så sjukt samvete, om jag visste, att det såge slarvigt ut inne i skrubben, när fru Morgan vore i huset. Vad ska man läsa goda böcker för, om inte för att ta lärdom ur dem?

Samma kväll lyckades drängpojken John Henry och Davy med förenade krafter taga livet av de båda vita ungtupparna, och Anne plockade och tog ur dem. Detta ganska obehagliga göra förekom henne i dag riktigt angenämt, när hon tänkte på de feta och präktiga fåglarnas slutliga bestämmelse.

— Jag tycker inte om att plocka fågel, förtrodde hon Marilla, men är det inte en lycka, att vi inte behöva lägga vår själ i vad våra händer uträtta? Jag plockade kycklingar med händerna, men mina tankar dvaldes högt uppe bland Vintergatans stjärnor.

— Ja, tyckte jag inte du spridde mera fjäder över golvet än vanligt, sade Marilla.

Sedan hjälpte Anne Davy i säng och avfordrade honom ett löfte, att han skulle uppföra sig utmärkt hela den följande dagen.

— Om jag är så snäll som tänkas kan hela dagen i morgon, låter du mig då vara så stygg jag vill dagen efter? frågade Davy.

— Det vet du nog att jag inte kan, Davy lille, sade Anne försiktigt, men jag ska ta dig och Dora med mig ut i ekan och vi ska ro ända bort till andra ändan av sjön. Se’n ska vi gå i land på sandstranden och ha matsäck med oss.

— Jaha, det är jag med om, sade Davy. — Och jag ska vara snäll, det kan du ge dig katten på. Jag hade ämnat gå bort till herr Harrison och skjuta ärter ur min nya luftbössa på Ingefära, men det kan jag gott vänta med till en annan dag. Det blir väl precis som söndag i morgon, kan jag tro, men få vi se’n ro ut med dig och ha matsäck med, så får man ju finna sig i mycket …


128