En smakfråga.
har ett mycket gott hjärta och alltid är snäll emot de fattiga? Tänk, inte ett enda ord sa’ hon, när Timothy Cotton stal en smörbytta ur hennes mjölkkammare och slog i sin hustru, att han hade köpt den av henne! Nästa gång de råkades, sa’ fru Cotton, att det smöret hade allt stark bismak av rovor, och fru Lynde sa’, att det var tråkigt, att det inte blivit riktigt lyckat …
— Några goda egenskaper måtte väl i all världen människan ha, puttrade herr Harrison. — Det ha de flesta. Jag har det själv, fastän du kanske ännu inte upptäckt dem. Men jag ger i alla fall ingenting till den där mattan. Folk springer här och tigger pengar jämt och samt … Du hade ju också ett »ändamål» — hur går det med tingshuset?
— Utmärkt. Vår A. S. F. hade sammanträde i fredags kväll, och vi funno, att vi hade fått in bra mycket pengar till väggarnas målning och ny takspånbetäckning. De flesta ha visat sig riktigt gentila, herr Harrison.
Anne var en ömsint natur, men hon försmådde dock ej att blanda en liten smula galla i sitt tal, när det var av behovet påkallat.
— Vad färg ska ni låta det få?
— Vi ha bestämt oss för en mycket vacker grön färg. Taket ska förstås bli rött — tämligen mörkt rött. Herr Roger Pye ska skaffa färgen inne i stan i dag.
— Vem ska utföra arbetet?
— Herr Joshua Pye i Carmody. Han är nästan färdig med spåntäckningen. Vi voro tvungna att ge honom uppdraget, för varenda en, som hette Pye — här finns, som ni vet, fyra familjer med det namnet — sa’, att han eller hon inte skulle ge en cent, såvida inte Joshua finge arbetet. De hade tecknat sig för sammanlagt tolv dollar, och det tyckte vi var för mycket att förlora, fastän somliga säga nu, att vi aldrig borde ha gett uppdraget åt en Pye … Fru Lynde säger, att de alltid försöka fuska …
— Ja, få se nu, hur denne Joshua sköter sig. Gör han arbetet bra ifrån sig, kan det ju komma på ett ut, om han heter Paj eller Pudding.
— Han anses vara en duglig arbetare, fastän han är rätt besynnerlig av sig. Han talar nästan aldrig.
62
