Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Kan följa en — prest på hans ensliga väg!
Ett svar vill din Albert begära.“
Och Albert slöt. I lätta sommarkläder
Han sitter lutad i alkoven der,
Och göken står derutanför och qväder
I tvenne toner sin idyll så här:
“Ho, ho: nu blef det riktigt vackert väder!
Ho, ho: hvad jag är glad att så det är!“
Och svar ger källan, duggande sitt vatten
På rosorna och fönstren och rabatten.
“God morgon, Bertha! Hvem skrifver du till?
Du käraste, så du ser ut!
Så stolt och hemsk, att jag skrika vill.
Har du fattat då ditt beslut?
Skall du ge det sämsta, det lumpnaste svar
På det vackra bref han dig gett?
Har du glömt, hvem han är, hvem han blir och var?
Har du glömt både heder och vett?