Sida:Valda dikter (tredje upplagan).djvu/258

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
— 257 —

Till H. C. Andersen.

Vid en fest för honom i Upsala.


Fred för i qväll! Och fjerran vike
Hvar tidens storm, hvar dagens strid,
Ty upp slås porten till ett rike,
Der allt är rosor, sol och frid,
Der inga hjertats vintrar snöga,
Ej tviflet qväfver någon bön,
Men tron med öppet barnaöga
Ser himmelen och jorden skön.

Der kommer han, der kommer kungen,
Vår barndoms, våra drömmars kung!
Se, dikten, ur hans hjerta sprungen,
Går vid hans sida evigt ung!
Hon är hans brud, han har ej annan,
Än den af himlen sjelf han fick,
Den mö med lagerhöljda pannan
Och barnets oskuld i sin blick.