Den här sidan har korrekturlästs
Och örnen styr
Till mig sin färd, på min arm att trona.“
Men Björken sade: “Långt bättre är
I dalarna här,
Der elfvan på svällande tufva träder,
Der trastarna slå i trånande ljud
Och skogens brud
Vid silfverstammen sin kärlek qväder.“
“Ej byter med eder jag lott och ort;
Här skjuter jag fort
Vid flodens stränder;“ — så Pilen talar —
“Till näckens harpa hvar natt jag lyss,
Och böljans kyss
Mig gläder mer än båd’ fjell och dalar.“
“Visst floden är skön,“ så Alen då,
“Och kyssen också;
Mer glad likväl är den dansande bäcken:
Han sjunger för mig efter dagens qvalm
Sin aftonpsalm,
Och den är så god som en sång af Necken.“
