Den här sidan har korrekturlästs
I nordisk hydda de fjerran gäster
Välkomnas än:
“Ej höfves längre derute dröja,
Kom in min vän!“
Ännu, som fordom, man gästen leder
Från stugans dörr.
(Ack, sång och saga få rum derinne
Ännu som förr!)
Med fröjd man sitter på bänken neder
Och lyssnar på
Hur sagor, gömda i fädrens minne,
Kring laget gå.
Ännu en saga derinne täljes,
Och sist en bön
Allfader prisar för dagens stunder
Och — mödans lön.
I sömnens vänliga armar dväljes
Den tysta jord;
Och — slut är sången om vinterns under
I älskad nord.
