Hoppa till innehållet

Sida:Vallfart och vandringsår 1909.djvu/49

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
47
ÖSTERLÄNDSKA MINNEN OCH MYTER

Betlehem.

När klostrets fönster glödde
i djupa solnedgången;
när munken, som tömt sin mugg,
steg upp i tornets glugg
och ringde till aftonsången
och kvinnorna sutto med slända
i dörren på tröskel och pall;
då steg jag in i den tysta
basilikans pelarehall.
Den står med förfallna väggar,
med sitt gamla tak av trä,
sina pilgrimsskaror, som ligga
med flaskor och kors på knä.
Där är som sjönge i muren
en dold församling och präst:
»hic de virgine Maria
Jesus Christus natus est!»

Jag tog med rysande händer
ett ljus av vax och steg ned
i kryptans gångar och grottor,
där bedjande stodo i led.