Den Hemsjuke.
Hvar trifs jag väl? så stormens ättlägg sade:
Der böljan strömmar ned för skumhöljd häll,
Men lugnet ännu ingen fristad hade
För vindars tjut i mulen vinterqväll?
Der Rota fritt med evigt lösta vingar
Kringfladdrar töcknig, ljungvext ödehed
Och bleklagd sköldmö krigets fackla svingar
Och döden hväser vred bland glesa led?
Der hafvet vräker sig i hvita vågor,
Fast hjertblod blandadt är med böljans skum,
Och skeppet seglar stolt bland eld och lågor
Och strider om sin valplats tum för tum?
Der lärkan upp till vårlig sky sig svingar
Från tufvorna i grönklädd blomstermark
Och skaldens ton, som silfverklockans, klingar.
Ibland orangerne i lummig park,
Der vid hans fot den klara bäcken ilar
Och stänker perlor högt på harpans rand,
Der i hvar rosenknopp en Astrild hvilar,
Ömt smekt af vestans lena silkesband?
Der sylpher dansa, fauner spela cithra
Och tiden är en evig sommardag,
Der svanor sjunga, gvllne fiskar glittra
Och nympher bo i hvarje vattendrag,
Der uti gröna dalar popplar susa
