84
drickes sedan i botten af patienten. I Borangen försöktes denna kur får några år sedan med en äldre qvinsperson. Denna hade knappt förtärt en jumfru af tobaksvattnet, då hennes dotter, som händelsevis inkommit i rummet och såg henne hemsökt af de förfärligaste uppkastningar, borttog den återstående dekokten, och slog ut den på gården. Den gamla, som fullt och fast trodde på den klokas ordination, blef häröfver alldeles ursinnig och kunde först genom flera mellankommande personers åtgärd åter någorlunda stillas. Ett dylikt experiment företogs ock i Midskogen, der en ung qvinna skulle botas för orm. Den sjuka förtärde här rigtigt hela den föreskrifna qvantiteten af tobaksvattnet, hvarefter svåra uppkastningar, som vanligt, följde. Den kloka käringen, klädd i långa, uppåt armen gående bockskinnsvantar, steg då dristeliga fram till den sjuka och höll en påk i högsta hugg för att, när ormen komme ut, slå honom till döds.
Besvärliga smådjur, t. ex. syrsor, fördrifver man på ett, i sanning mycket enkelt satt. Man fångar en syrsa och kastar denna öfver ett rinnande vatten in i ett hus, som någon gång blifvit flyttadt. Syrsorna försvinna ”bestämdt.”
Såsom ett ytterligare exempel på har rådande vidskeplighet och huru trollska Finnarne äro af sig, må äfven omtalas en rättegångssak från Norra Finnskoga, hvilken af domhafvanden i orten benäget blifvit meddelad.
En dräng från Djekneliden hade först trolofvat sig med en finsk piga, men sedan med en norsk. Den finska gick då till en klok gumma, som sade henne, att hon, för att återvinna sin förlorade fastman, skulle bemägtiga sig ett stycke af den sednare fästmöns shawl, uppbränna detta, lägga askan i bränvin och sedan bjuda den otrogne fästmannen deraf. Om denne tömde supen, skulle hans kärlek återvända till den öfvergifna. Finnflickan handlade efter föreskrift, men så oförsigtigt, att hennes uppsåt röjdes. Hon blef då stämd till tinget för trolldom. Det skedde i början af 1849.
