Hoppa till innehållet

Sida:Vetenskapsakademiens handlingar vol. 25 1764.djvu/171

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
167
1764. Jul. Aug. Sept.

ten af Jordens Hemisphærium; men har han någon Latitud, så tager skuggan sin väg närmare Jordens Norra Pol, om Latituden är Nordlig, men åt den södra, om hon är sydlig. De orter på Jorden, som äro belägne där skuggan går öfver, lida Total Förmörkelse; men på sidorna rundt omkring fläcken eller den mörkaste skuggan, är en mindre mörk, som kallas half-skugga, emedan allenaft en del af Solen där bårtskymes. Ju längre ifrån fläcken, dess svagare blir half-skuggan, til des på et vifst afstånd alsingen skugga märkes, och således ej heller något af Förmörkelsen är synligt. Häraf är lätt at begripa, hvarföre Solen en och samma stund synes förmörkad på en ort, men mer, mindre eller alsintet på andra; samt hvarföre Förmörkelsen redan är slutad på en ort, när hon än påstår eller ej börjat på en annan, och så vidare.

Om Månens Latitud vid Nytänningen är större än dess Parallaxis horizontalis, eller Jord-klotets halfva Diameter sedd ifrån Månen, som är vid pass en grad, så blir den gången ingenstäds på Jorden någon Total Sol-förmörkelse. Är Latituden större än summan af Jordens, Solens och Månens halfva Diametrar, hvilka tilhopa utgöra ungefärligen 112 grad; så går jämväl Månens half-skugga Jorden aldeles förbi, och blir således icke ens någon Partial Förmörkelse någorstädes på Jorden.

Den omtalta Fläcken eller mörkaste skuggan är ej i alla Förmörkelser lika stor: ty Solen och Månen äro ej altid lika långt ifrån Jorden, och synas därföre ej altid lika stora. J slutet af Ju-

nio
L 4