Den här sidan har korrekturlästs
Se’n min tjenst jag lemnat
I din Faders hus,
Jag till förbild tagit
Lifthraser och lifnärt
Mig med morgondagg.
Stundom jag med mina
Naglar rifvit bark
Från de helga lagrar,
Uti hvilkas skugga
Jag min luta piskar.
Se’n har jag af barken
Präparerat bröd.
Men mitt arma hjerta
Lider också hunger.
Barbara! den hungern
Mäktar du ej stilla.
Skål, o Barbara!
Ty din namnsdag firas
I mitt ringa tjell.
Jag dig häftigt älskat
Se’n den sälla tid,
Då din broder Anders
Jag med hugg och slag
Genom det latinska
Språkets trånga dörr,
Som Comenius gjorde[1],
Indref som ett ök:
- ↑ Joh. Comenii Janua linguæ Latinæ.
