lånadt af sjelfva folkets namn och betecknande detta folks hela färd och väsende, och då hela föreställningssättet om Lappekonsten inom Svealand och Norge för öfrigt finnes ifrån hedenhögs så noga instämma med hvad af ålder i Göta rike fått namn af Trolldom, att detta sistnämnda ord kunnat derpå öfverföras och för båda gemensamt nyttjas; så kunna vi icke undgå, att redan på grund häraf sluta, det Trollen i Göta rike, likasom öfra Sveriges Lappar och Finnar, varit af Tshudisk härkomst. Men äfven andra omständigheter, bevarade i folksägnen och folktron, peka alla åt samma håll. Det gamla folknamnet Finn förekommer ännu år 1627 i Wärend såsom mansnamn, och vi träffa der, såsom i det egentliga Småland, ortnamn bildade af detta namn eller dermed sammansatta. Inom Wärend förekomma således: Finnanäs i Albo härad och Löpanäs Finnagården i Norrvidinge härad. Inom Finveden (ɔ: Finnskogen, Finnmarken) förekomma: Finnhult, två gårdar; Finnestad, Finnanäs, två gårdar; Finnatorp, Finnatorpet o. s. v., och dessa ortnamn, hänvisande till ett gammalnordiskt folknamn, kunna följas icke blott igenom hela Göta rike, utan upp igenom allt Svea land, ända tills de sammanträffa med de norrländska och norska Finnmarkerna, hvilka, såsom kändt är, ännu bebos af Finnar (Kväner) och Lappar. Det inom Wärend rådande föreställningssättet sammanförer än i dag de gamla trollen med just dessa i norra Skandinavien eller i »Nord-Lappland» bosatta folk, hvilka i Wärendsmålet få namn af Nord-Lappar, Nord-Lappingar (Nord-Lappskor, Nord-Käringar), Nord-baggar, Finnar (Finngubbar, Finnakäringar),
