Hoppa till innehållet

Sida:Wärend och Wirdarne del 1.djvu/380

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
372
KAP. III. HEDNA-TRO.

Ingen flicka må äta af en kaka, som blifvit glömd vid insättningen i ugnen; ty då blir hon sjelf på samma sätt glömd af gossarne.

I hvardera skon skall bruden lägga en hvit penning så får hon godt om penningar i all sin tid.

Sprakar ljuset sedan man snoppat det, så är antingen den som snoppat ljuset ondsint, eller får han en ondsint maka.

Om tvättvatten sjuder i grytan, så sjuda alla flickans friare bort.

Håller någon karl garnhärfvan, när en qvinna nystar upp tråden, så blir han likasom bunden af henne.

En man må icke hafva någon ting på sig, som är sydt med efsingar, d. v. s. med de afklippta ändtrådarne i varpen af väfven.

Inga remmar må sättas i brudskorna, utan skosnibbarne vara lösa, så får hustrun lätta barnsängar.

Lägger någon sig att sofva, med halsduken bunden om halsen, så får han drömma om gastar.

Har en döende sina hose-band (strumpeband) knutna, så kan han icke dö, förrän hosebanden äro lösta.

§ 95. Såsom menniskan är ofri, genom sitt beroende af andra väsen och dessas goda eller onda tydor, så höjer hon sig långsamt till frihet genom sina egna tydor. Dessa tydor äro då den osynliga och hemlighetsfulla kraft, hvarmed menniskan återverkar på alla svagare väsen, som med henne komma i beröring. På denna utvecklingsgrad äro tydorna således blott en medfödd egenskap hos