Sida:Wärend och Wirdarne del 2.djvu/330

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
321
§ 181. Häradet. Härads-tinget. Härads-höfdingen.

Härads-indelningen har ifrån början varit naturligen betingad af stam-förvandskap, så att stamslägtade ätter slöto sig tillsammans till ett politiskt helt. När geografiska förhållanden så kräfde, har man derföre delat häradet i mindre lotter, hvilka fingo namn af fjerdingar. Ibland Wärends-häraderna hafva de långsträckta lands-områden, som bilda Kinnevalds och Albo härader, hvardera blifvit afdelade i tvänne fjerdingar. Domböckerna skilja, ännu på 1600-talet, emellan Kinnevalds härad ofvan för sjön och samma härads södre fjerding, eller Kinnevalds härad sunnan för sjön. Likaledes skiljer man vid samma tid emellan Albo härad ofvan Blädinge bäck och Albo härad sunnan Blädinge bäck. Skillnaden de sistnämnda emellan var en liten rännil vid Blädinge kyrka, hvaraf sand-åsen, der vägen går fram, ännu år 1667 får namn af Blädinge-skede. Äfven de större socknarne voro efter samma grund af ålder delade i flera lotter, likaledes kallade fjerdingar, förmodligen för att uttrycka en fyrkantig geografisk form.

I afseende på sedvänjor och offentliga bruk återfinna vi hos häradet, såsom sammansatt enhet, alldeles samma egenheter, som af ålder utmärkt ätten, socknen, eller den enkla gotiska kommunen. Man höll således offentliga härads-möten eller sammankomster, för rådplägning om häradets angelägenheter och för allmän rätts-skipning. Dessa sammankomster hafva af hedenhögs blifvit kallade ting, ordet bildadt af vb. tinga ɔ: medla, underhandla. Tingen stodo af ålder på vissa laga tider, hvilka

Wärend och Wirdarne. Del 2.21