Enligt uppteckning från Moheda socken sjunger hon:
»Sax, sissare, silke-nysta!
Jag lög för min Fru
och svor för min Gud.
Sax, sissare, silke-nysta!»
Samma folktro lefver ock i Ångermanland, der Svalan sjunger:
»Jungfru Maria skyller mig för nystan och silfversax. Sii!
Om jag det gjorde,
Om jag det gjorde, vill jag sjunka i sjö.»
Alltsedan ligger svalan hvarje vinter på sjö-bottnen. — Enligt wärendska sägner kan hon härvid icke bli vid lifve, utan att hon förut insupit mennisko-ande (jfr. § 83).
Hustru-dufvan var piga och tjenade på ett ställe. Så åt hon upp flöten (ɔ: gräddan) för sin matmoder, och bad till Gud, att om hon hade gjort det, måtte hon bli som en fogel. Då slog hustrun henne med bake-kaflen och sköt ut henne ur huset, och i detsamma förvandlades hon till en fogel, som sitter i skogen och ropar:
»hu-stru
slog,
skut ut.
Hu!»
Häraf får hon, i Westra Småland, sitt namn Hustru-dufvan. —
När Vår Herre vandrade omkring på jorden, kom han till ett ställe der en käring, med röd mössa på hufvudet, stod vid ugnen och bakade bröd. Så bad Vår Herre om en liten kaka. Ja, det skulle han få; men så snart käringen tog en kaka och skulle ge honom, tyckte hon allt att kakan var för stor. Hon satte så brödspaden i munnen, me’ns hon ref af en bit af brödet. Då sade Vår Herre:
»Nu skall du flyga i mark,
och hacka bark
och äta matk i din tid.»
Med detsamma förvandlades käringen till en Spillkråka, och bröd-spaden som hon hade i munnen blef till en fogel-näbb. Och vid hon for upp genom skorstenen, sotade hon sig; derföre är foglen svart. Men den röda mössan sitter qvar på spillkråkans hufvud än i dag. (Helsingland).
Anm. I en uppteckning af samma sägen ifrån Dannäs socken i Finveden, säger Vår Herre: »du skall alltid ropa efter vatten, och när du får det skall du bli glad». Käringen blef så till en fogel, som får namn af Regn-pyttan (Spillkråkan). —
Det var en gång en konungadotter, som var så vacker, att alla som sågo henne blefvo betagna af hennes skönhet. Men hon tyckte att ingen friare var henne god nog. Slutligen blef hon så
