Sida:Wärend och Wirdarne del 2.djvu/530

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
LIII
TILLÄGG OCH ANMÄRKNINGAR.

att en man for nattetid förbi kyrkan och såg begge dödingarne i fullt slagsmål på kyrkogården. I Slätthög hände sig en natt att presten förnam ett stort gny på kyrkogården. Så gick han ut och frågade hvad som stod på. Då voro två dödingar komna i strid och den ene svarade:

»manna mor
och hedne Thor (hoje Thor)
må inte ligga i vigda jord.»

Presten lät så gräfva upp den ene af de döde och lägga honom utom kyrkogården. Sedan blef der ro.


§ 124. Ibland gamla jula-seder, tillhörande den hedniska kulten af dödingar, änglar eller aflidna fränder, anmärka vi följande:

På jul-afton gömmer husbonden alla egg-jern i huset. Detta uråldriga folkbruk, som ännu blir iakttaget i Slätthögs socken, är tydligen en form af den hedniska jula-friden, hvars brytande hölls för nidings-verk (§ 38). Om någon skär sig på jul-afton, så blir det aldrig läkt.

På jul-afton måtte af gammalt husbonden gå på logen. Der lade han i en hög på golfvet först slagorna, så rista-klynnorna, så räfsa, rissel, kaste-skofvel, och så sopeqvasten allra sist (Bergs socken).

På jul-afton må alltid hängas ut en otröskad sädes-kärfve åt sparfvarna, för att det till året må bli välsignelse med gröden. (I Westergötland bindes denna sädes-kärfve af de tre första huggen som under året bli tagna på åkern).

Den som på jul-afton icke breder sitt golf med jul-halm, har icke att vänta sig någon äring till det kommande året. (Westbo).

Maten på jul-bordet skulle stå orörd öfver natten. Den skulle vara för änglarne, när de kommo på jul-natten. (Willstad).

Ängla-ölet skulle likaledes stå orördt, för det skulle änglarne ha. Men på jul-dagen skulle den, som först kom hem ifrån kyrkan, sjelf dricka af ängla-ölet och sedan dermed smörja kreaturen i hufvudet, på länden och på jufret, att de måtte välsignas och trifvas hela året. Sedan skulle han slå resten på humle-gården, för att det skulle bli välsignadt med humle.

Ängla-dansen se § 199.

På jul-afton skulle högstolen och sängarne i stugan, efter gammalt vis, bäddas med sängkläder högt upp emot taket. Detta var för frälsaren och änglarne som väntades till julen. Under de tre första jul-nätterna låg husets folk således icke i sina sängar, utan i jul-halmen på golfvet, alldeles såsom seden ock var vid de gamla brölloppen, att sängen bäddades