Sida:Wärend och Wirdarne del 2.djvu/535

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
LVIII
TILLÄGG OCH ANMÄRKNINGAR.

Men allt låg drängen och hörde på. När så husbonden var död, gick drängen dit och slagtade tre grisar, som voro af samma kull; sedan gjorde han upp eld och plogade och harfvade i askan. Han kunde på detta sätt taga upp allt godset, utan att draken var i stånd att hindra det.


§ 194. Årsmot eller årliga begängelser blifva icke sällan omtalade ifrån vår svenska medeltid. Enligt Christer Nilsson Wases testamente af år 1442, borde sysslomannen vid den af honom stiftade præbenda årligen hålla en årsmot för herr Christers själ (Mon. Ullerak. p. 20). När biskop Cordt Rogge, år 1491, låtit dräpa Erik Carlsson Wase till Norrby, dömdes han att stifta en præbenda, der själa-messor öfver den döde skulle evärdeligen läsas, äfvensom en begängelse till riddarens minne borde årligen hållas vid prestmötet i Strängnäs o. s. v. Inom gamla Wislanda slägten bibehöll sig samma folk-sed, i en ännu äldre form, till emot slutet af förra århundradet. När prosten Samuel Wiesel aflidit, år 1773, förenade sig nemligen alla hans arfvingar, att ingen skulle ärfva det ofvan (§ 164) omtalade gamla Wislanda-hornet, utan skulle denna slägt-klenod blifva hela ättens föreningspunkt. Slägten samlade sig derefter hvarje år på midsommars-dagen, för att ur det gamla slägt-hornet dricka stamfadrens Minne.[1]




Såsom ett dyrbart bidrag för kännedomen af Sveriges folktro under medeltiden och till jemförelse med hvad i detta arbete blifvit derom anfördt, meddela vi slutligen ett utdrag af en hittills outgifven handskrift å K. Bibliotheket, benämnd Själinna Thröst, sannolikt författad i slutet af 1300-talet.

ss. 17-19. Wilt thu thet första budhordhit wel halda tha skalt thu ey thro vppa tompta gudha älla oppa wättir, ey oppa nek, ällir forsa karla, ey oppa skratta ellir tompt orma, Thu skalt ey thro oppa maro ellir elfwa, oc oppa enga handa spook ellir willo — — —

Min käre son wilt thu thet första budhordhit wel halda, tha skalt thu engin thrylla ellir met truldum willa. Oc ey göra radh ällir fulbordh til Thu skalt ey lata thik met liff böta, ellir annan lifia, Thu math wel läkedom taka then som engin willa ellir wantro blandas vthi, Thu skalt ey spa ellir lata spa, thu skalt ey lata thik mäta met bast ellir rödhum thradh ellir met nokro andro, Thu skalt ey wax ällir bly lata ofwir thik gyuta, Thu skalt ey thro oppa fughla sang, Ey oppa gökin tha han gal Ey oppa prustan ey a örna kladha ellir handa kladha ellir nokot tholkit, Thu skalt

  1. Ödmann, Hågkomster från hembygden (3 Uppl.), s. 35.