på isen, det förra, såsom mete, under ständig ryckning på kolpen, det senare såsom stånd-fiske.
Kattsor, i domböckerna kattisor, kattise-stånd, påladt fiske, nyttjades fordom allmänt och bli ofta omtalade ifrån början af 1600-talet.
Mjärdar. — Mjärden i sin enklaste form heter i Wärend sänk-mjärde eller lägge-mjärde, efter han sänkes eller lägges i vattnet på fiskens lekställen, helst inom en s. k. vase af gran-ruskor. Ar mjärden rund till formen, omtalas han äfven under namn af kringel-mjärde.
Mjärden bos eller bygges af ene-sprötar eller gran-svegar, sammanbundna med linde-bast. Dess medlersta del eller sjelfva stommen kallas huset. Framtill på huset är en enkel hatt, med ett gimmane eller ingång för fisken. Bakre delen är spetsig, och heter derföre struten eller fiskhållet. Fiske med mjärde heter i domböckerna mjärde-läge.
I en mera utbildad form får mjärden namn af stek-mjärde eller stånd-mjärde. Denne skiljer sig ifrån sänk-mjärden hufvudsakligen deri, att han uppställes inom ett s. k. stek eller kilformig gård af granris. Steket har vanligen tre armar. De tvänne yttre äro kortare, men den mellersta går upp emot land och heter derföre land-gård.
En ytterligare utbildad form af stek-mjärden är håmman, som gemenligen bindes af nät, med tvänne sköldar eller tvärväggar, och således äfven med två gimmane eller ingångar för fisken. Håmman hålles utspänd genom snören af bast, kallade skar-bast, hvilka äro sträckta ifrån yttre gimmanet till struten eller fiskhållet. Hon uppsättes vanligen i någon
