medborgare, för dem i synnerhet, som dessa författningar utarbetat, föreslagit och verkställt! huru rysligt olika var ej den gyllene framtid, som hopp och förtröstan ännu så lifligt för oss skildrade, och vår senare bedröfliga erfarenhet af knappt öfverståndna olyckor, länge förenad med föreställningen om deras fortgång gränslöst in i ett dystert tillkommande! Ej utan stora misstag både i Regeringslära och Statskonst kunna ett Rikes öden på ett så afgörande sätt hafva förvandlats.
Grundämnet till Sveriges politiska felsteg och deraf följda olyckor ligger icke uti en tillfällig, ofta föränderlig händelsernas utveckling; det måste bedröfligen sökas i ett så till sägandes systematiskt sträfvande efter allt för stor delaktighet i hela Europas angelägenheter och öden; det måste sökas i ett öfverdrifvet begrepp om Nationens förmåga, om dess rättigheter och pligter emot andra Regeringar och Folkslag; det måste slutligen sökas i en sällsam ihärdighet att besegra oöfvervinneliga svårigheter, samt att framtränga till omöjliga resultater.
Fredsbrott med fremmande makter.
Den tiderymd, som närmast följde 1800 års Riksdag, utmärktes ännu af politiska förhållanden, hvilka, ehuru af en bekymmersam inflytelse på Rikets bästa, likväl stödde sig på en rättmätig sak. Allvarsamma misshälligheter hade förut uppkommit med en stor Sjömakt, i anseende till ingrepp i Sveriges handelsrättigheter och
