Hoppa till innehållet

Sida:Waverley 1879.djvu/118

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

114

Intendenten, som alldeles icke tyckte om dessa krigiska förslag, framdrog nu ett ofantligt fickur af samma färg och nästan samma storlek som en tenn-sängvärmare och anmärkte, att klockan var nära tolf, och att cateranerna strax efter soluppgången blifvit sedda i passet vid Ballybrough, så att, innan den förbundna styrkan hunne samlas, vore de och deras byte undan all förföljelse och skyddade i dessa ovägade ödemarker, dit det hvarken var rådligt att följa eller ens möjligt att uppspåra dem.

Denna anmärkning var obestridlig. Rådplägningen slutade derför, som det händt med vigtigare öfverläggningar, utan att man kommit till något resultat, och det beslöts blott, att intendenten skulle låta skicka efter sina tre kor, på det att baronens hushåll ej måtte sakna mjölk; i sitt eget hushåll skulle han använda svagdricka som ett surrogat för mjölk. Intendenten ingick beredvilligt på denna af Saunderson föreslagna anordning, både af sin vanliga undfallenhet för familjen och af medvetandet, att hans artighet på ett eller annat sätt skulle blifva tiofaldt återgäldad.

Sedan baronen derefter aflägsnat sig för att gifva några nödiga befallningar, passade Waverley på tillfället att fråga, om denne Fergus med det outsägliga namnet var distriktets polisgevaldiger.

»Polisgevaldiger?» svarade Rosa skrattande; »han är en högt ärad och ansedd adelsman, höfding öfver en oberoende gren af en mäktig högländsk clan samt mycket aktad både för sin egen och sina fränders och bundsförvandters makt.»

»Hvad har han då att göra med tjufvarne? Är han magistratsperson eller fredsdomare?»

»Snarare krigsdomare, om det fins någon sådan befattning», sade Roza; »ty han är en högst orolig granne för sina ovänner och håller ett större följe än många, som ha tre gånger så stor egendom. Hvad hans förbindelse med tjufvarne beträffar, är det en sak, som jag ej rätt bra kan förklara; men den djerfvaste af dem stjäl aldrig ett enda kreatur af någon, som betalar black-mail till Vich Ian Vohr.»

»Och hvad är black-mail?»

»Ett slags skyddsskatt, som godsegarne i den del af