Sida:Waverley 1879.djvu/466

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

462

mande länder. Hvad dottern beträffar, så tror jag visst, att ni kunde funnit ett lika passande parti i England, men i fall ert hjerta verkligen är fäst vid denna skotska rosenknopp, hyser baroneten en hög tanke om hennes far och hans familj samt önskar högligen se er gift och bosatt både för er egen och för de tre upprätt gående hermelinernas skull, hvilka eljest torde helt och hållet försvinna. Men då ni för det närvarande är hindrad från att brefvexla, skall jag laga, att ni får veta hans tanke om saken; ty jag tror ej, att ni kommer att vara i Skottland länge före mig.»

»Verkligen? Och hvad kan föranleda er att återvända till Skottland? Ingen saknad och längtan efter bergens och flodernas land, fruktar jag?»

»Nej, på min heder; men Emilias helsa är nu, Gud ske lof, återstäld, och för att säga er sanningen, har jag föga hopp att få den sak, som för närvarande ligger mig mest om hjertat, afgjord, förrän jag fått råka hans kunglig höghet öfverbefälhafvaren; ty, som Fluellen säger: ’Gud ske lof, hertigen är mig väl bevågen, och jag förtjenar också någon gunst af honom’. Jag skall nu gå ut på en timme eller par för att anordna allt för er afresa; er frihet sträcker sig till nästa rum, som är min hustrus förmak, der ni skall finna henne, när ni är hogad för musik, läsning eller samtal. Vi ha vidtagit nödiga åtgärder för att utestänga all betjeningen utom Spontoon, hvilken är trogen som guld.»

Öfverste Talbot återkom inom två timmar och fann sin unge vän inbegripen i samtal med lady Emilia. Hon var road af hans umgängessätt och kunskaper, och han var förtjust öfver att ännu en gång, om också blott för ett ögonblick, vara i åtnjutande af ett med hans stånd öfverensstämmande sällskap, hvarifrån han under någon tid varit utestängd.

»Hör nu mina anordningar», sade öfversten, »ty vi ha föga tid att förlora. Den här gunstig herrn, Edward Waverley, eller Williams, eller kapten Butler, måste fortfara att gå under sitt fjerde antagna namn, Francis Stanley, min systerson. Han skall i morgon afresa norrut, och vår vagn skall föra honom de båda första hållen. Spontoon skall följa honom vidare, och de skola ta post-